När kokaindimman skingrats över Oscarsgalan i Hollywood

28 februari 2017
visar det sig att En man som heter Ove inte har fått någon statyett.
Det måste kännas rejält pinsamt efter allt bråk mellan Rolf Lassgård och regissör Hannes Holm om vem som skulle åka som officiell representant för filmen.
Holm tog i ställer med sig sin fru bland de fyra officiella representanter Sverige får sända till galan. Lassgård som gör en fantastisk skådespelarprestation i Ove fick resa som privatperson mer eller mindre. Inte rättvist kan man tycka.
Ännu mer pinsamt måste det kännas för Holm som kvällen innan skröt om i alla medier hur han skulle tvåla till den amerikanske presidenten i sitt tacktal. Det fanns nämligen inte minsta tvivel om att Ove skulle vinna Bästa film.
Film är politisk. I dag mer än någonsin. Skådespelareliten liksom den politiska och mediala eliten verkar vara helt fixerad vid Trump som följdriktigt också får skulden för den uteblivna statyetten
– Det har känts sedan Donald Trump gick ut med inreseförbudet att det här skulle kunna ske säger Rolf Lassgård i en kommentar i Aftonbladet.
Det kan ju också hända att Lassgård politiska engagemang för en återgång till Sveriges tidigare flyktingpolitik ligger honom i fatet. De oöverblickbara problem som den öppna dörrens politik lett till har blivit ett avskräckande exempel inte bara i USA utan i stora delar av världen.
Jag tror på goda grunder att filmproducenterna som regisserar och har total kontroll på Oscarsgalan är rädda för att tappa i USA som är Svensk filmindustri största marknad.
Rolf Lassgård är en eminent skådespelare men får genom sina politiska uttalande tillsammans med Skarsgård, Ernman och andra kollegor också finna sig i bli granskad som politiker.
Det är inte fel att engagera sig. Men det som förvånar mig är att skådespelareliten inte reagerade när Clinton och Obama dödade miljoner med sina bomber i Mellanöstern och samtidigt stödde IS.
Rune Lanestrand
Annonser

Är rysskräcken och allt prat om det allvarliga säkerhetsläget kring Östersjön

06 december 2016

främst en avledande manöver från ett mycket större hot? Terrorhotet från militanta islamister i Sverige och allt våld som massinvandringen, mångkulturen och den havererade migrationspolitiken lett till.
Det är en beprövat taktik när en regim som ifrågasätts allt mer av sina egna medborgare att man målar upp en yttre fiende för att samlas emot.
Det är i dag ingen överdrift konstatera att den politiska eliten, uppbackad av en trolös media, är på kollisionskurs med en bred allmänhet när det gäller så viktiga frågor som invandrings- och flyktingpolitiken.
Samtidigt åtstramning för gamla, handikappade, sjuka och inhemska svenskar överhuvudtaget.
I stället för att på allvar ändra kurs tror man sig komma undan med att måla upp en yttre fiende.
De som följer med i utrikespolitiken har förstått att Sveriges omotiverade hets mot Ryssland samtidigt har styrts från USA. Det bekräftas, nu när trycket från Vita huset är borta. Obehagligt med så osjälvständig utrikespolitik.
Det räckte med att Trump sa att han ville träffa Putin så åkte UD:s kabinettsekreterare Annika Söder (Karin Söders dotter) till Moskva och talade med vice utrikesminsiter Vladimir Titov. Pinsam omvändelse under galgen.
Detta efter att Sverige varit det land i EU som hårdast och närmast fanatiskt drivit på handelssanktionerna mor Ryssland. Och ett ständigt hot från Ryssland. Helt dirigerat från Obama och Hillary Clinton som höll på att omringa Ryssland. Många även amerikanska bedömare ansåg att Pentagon förberedde krig med Ryssland.
Men man behöver inte lyssna länge på försvarsminister Peter Hultqvist och hans rysskräck för att undra över hur det står till med tänket. Jag får osökt tanken på en uppskruvad nickedocka.

Rune Lanestrand


Donald Trumps historiska insats

10 november 2016

har fått lite eller ingen uppmärksamhet när den politiska, kulturella, och mediala eliten hittar på alla möjliga förklaringar till valresultatet i det amerikanska presidentvalet.
Elitens förklaringar till Trumps framgångar står som spön i backen men få gör minsta antydan till självkritik. För då skulle de förstå vad som hänt i USA och kommer att inträffa här också.
Med mångmiljardären David Trumps kritik av den heliga globaliseringen och elitens förda handels- och krigspolitik riktades hela världens blickar på att det i ett av världens rikaste länder finns stort armod med tiotals miljoner bortglömda och fattiga.
Det medförde att journalister och media från hela världen lämnade storstädernas lyxhotell och gav sig av till landsbygden och rostbältet där vi fick se hela rader av tomma och förfallna hus som den tidigare medelklassens arbetare tvingats lämna till bankerna. Och det finns gott om ”bortglömda” rostbälten i den ohämmade globaliseringens spår inte bara i USA utan runt om i världen. Också i Sverige.
Vi fick se intervjuer med pensionärer som arbetat hela sitt liv ställas på gatan trots att de tagit extraknäck men ändå inte klarade hyran, el och vattenräkningen. Vi fick se av staten övergivna krigsveteraner som sitter i rullstol och tigger. Medan de får läsa att Chelsea Clintons bröllop kostade 24 miljoner.
Klart folk blir förbannade. Och det tror jag att eliten i många länder börjar förstå. Kanske t o m vår egna politiker när de funderat färdigt över varför USA:s tillträdande president heter Donald J.Trump.

Rune Lanestrand


Valsåpan i USA har inte varit värd

08 november 2016
att kommentera. Men om några timmar är den över. Och när krutröken skingrats ska jag kommentera presidentvalet i västvärldens ”största demokrati”.

Svenska journalister både här hemma och armadan som passat på att ta en tur över Atlanten har redan redan glömt Brexit och glatt sålt skinnet innan björnen är skjuten.
Oavsett vem som blir president så är valet endast avstamp för en lång uppgörelse om ett hårt segregerat land som måste göras om från grunden.
Ett USA där rika och kändisar också under Clinton/Obama-eran bara blivit allr rikare och de fattiga allt fattigare. Samtidigt spenderas tusental militära miljarder på att vara världspolis som skapar miljoner flyktingar runt om i världen.
Med andra ord ett mycket sjukt land!

Rune Lanestrand


Är Donald Trump dummare och farligare är sina föregångare

18 maj 2016

på presidentposten i USA. Jag tror inte det. Jag tror inte heller att han är mer krigisk än regeringens  och alliansens favorit Hillary Clinton. Snarare tvärtom.
Jag tror att Trump är mer klipsk och fredlig än Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist som genom värdlandsavtalet med NATO vill dra in vårt land i USA:s farliga utrikespolitik som går ut på att lösa alla konflikter med krig. Och som är grunden till dagens enorma flyktingströmmar.
I morse avvek Public service från sin ständiga propaganda mot Ryssland och för NATO. Tog mod till sig och ställde denna ofina fråga till Hultqvist; vad är det som är bra med värdlandsavtalet?
Hultqvist svarade; därför att vi redan är så nära lierade med NATO. Sedan baktalade han Donald Trump pricis som Obama bett honom om vid den politiska fjäskmiddagen i Vita Huset. Blir Trump president ligger Hultqvist och Sverige illa till. Men det tycks man inte begripa.
I motsats till Sveriges utrikespolitik som dagligen hetsar mot Ryssland och Putin och vill närma sig NATO vill Trump skrota NATO. Den anser han ha spelat ut sin roll.
Tänk vad långa näsa Hultqvist, alliansen, s och mp ska få om Donald Trump reser till Moskva och skapar avspänning runt Östersjön.

https://secure.avaaz.org/en/petition/Vi_vill_folkomrosta_om_NATO_och_Vardlandsavtalet_Vi_vill_ha_fortsatt_fred_med_Ryssland_och_ovriga_varlden/?pv=0&fb_action_ids=10205825997585973&fb_action_types=avaaz-org%3Aendorse

Rune Lanestrand


Är Paris bara början

15 november 2015

på fler liknande hemska terrordåd i Europa? Sannolikheten är stor då detta är hämnd för västvärldens krig för ”demokrati” i Mellanöstern. Ett resultat av kriget mot terrorister som startades av president George W Bush.
De flesta sansade bedömare anser att ju fler flyktingar ett land tar emot från de länder där USA och NATO krigar ju större är risken att militanta IS-krigare kan gömma sig i flyktingströmmarna.
Sverige ligger därför väldigt illa till. Inte minst med tanke på att kontrollen av vilka som kommer har varit praktiskt taget obefintlig. Och vi har redan haft ett  attentat. Attentatsmannen som sprängde sig i Stockholm city i december 2010 uppgav att det var en hämnd för Sveriges deltagande i Afghanistankriget.
Av detta borde Sverige lärt sig och dragit hem soldaterna från Afghanistan. I stället har man ökat risken för terrorattentat i vårt land genom att också skicka militära s k kallade rådgivare till Irak.
Det är nämligen totalt oförenligt att å ena sidan stoltsera med att vara en humanitär stormakt och samtidigt kriga i de länder flyktingarna kommer ifrån. Där saknar vi vår tidigare neutrala hållning.
När nästan alla statsmän med Frankrikes och USA:s presidenter i spetsen talar om vedergällning och mera krig är det inte populärt att säga den bistra sanningen: fler bomber och fler dödade, också civila, i Syrien och övriga Mellanöstern skapar bara fler terrorister. Ju hårdare de trängs ju fler kommer hit och utför sina terrorattentat. Var så säker på det. Den simpla, den primitiva hatretoriken skapar inte fred. Bara fler krig som skapar fler krig och terrorister.
När det gäller svenskar som åker och krigar med IS så ska de automatiskt förlora sitt medborgarskap och aldrig få återvända till Sverige.

Rune Lanestrand


Det kokar i den amerikanska slummen

29 april 2015

på samma sätt i dag som när jag 1966 arbetade som volontär bland de fattiga i Chicagos slum. Inte mycket har blivit bättre för utsatta afroamerikaner och gästarbetare.
I stället för att hjälpa de socialt svaga satsade de amerikanska presidenterna enorma resurser på det grymma och meningslösa vietnamkriget. Galenskapen upprepas. I dag fortsätter Barack Obama samma destruktiva och farliga politik med krigande amerikanska soldater i fler länder. Medan klyftorna i det egna landet växer och ett landsomfattande uppror kan mycket väl bryta ut..
Redan på 60-talet var det omfattande uppror i Chicago som nu i Baltimore. De slogs ner med brutalt polisvåld. Även federala trupper sattes in. Det rådde utegångsförbud i området där vår ungdomsgård låg.
Jag kan aldrig glömma när Chicagos borgmästaren Daily stod i tv och varnade de som bröt mot utegångsförbudet; soldaterna skjuter skarpt och de skjuter för att döda!

Rune Lanestrand