Rapparen Einár glorifierades av musikjournalister – värst av alla var public service

Sveriges television är i stor sorg efter att en av deras främsta favoriter, rapparen Nils Einár Grönberg, har skjutits tills döds i stadsdelen Hammarby Sjöstad. Inte ens om ett statsöverhuvud eller minister blivit dödad hade händelsen kunnat ges större utrymme i svt:s Morgonstudio än till denne rappare vars låtar handlat om att försköna livet i gängkriminalitet med fokus på narkotikahandel, snabba pengar och skjutningar.

Hans våldsbejakande musik har genererat miljontals visningar på YouTube. I slutet av förra året hade Einár över 120 miljoner spelningar på Spotify och tilldelades även titeln årets låt av i Sveriges Radios P3 Guld.

De som bär ett mycket stort övergripande ansvar för att populärisera dessa våldsrappare är de medier som likt public service höjer denna våldsmusik till skyarna. Och t o m som Sveriges radio ger priser till den här sortens nedbrytande musik.Det är alltid tragiskt när en ung människas liv släcks och jag beklagar familjen. Men mina tanker går till alla de ungdomar, många väldigt unga och osäkra som genom Einárs musik har lockats in på brottets, våldets och knarkets bana.

Hur kan dessa musikjournalister kunnat höja Einár så till skyarna. Har de inte lyssnat på hans texter och hur har de kunnat undgå att ta intryck av rapparens kopplingar till Stockholms grovt kriminella grupper. Hur kunde de blunda för att Einár på sociala medier och i låtar visat stöd för personer som kopplas till bland annat ”Husbys hyenor”, Bandidos, ”Dödspatrullen” och Västeråsnätverket.

Eller att Nils”Einár” Grönberg har förekommit– men inte åtalats – i utredningar kring våldsamt motstånd, olaga hot och försök till grov stöld. Sedan tidigare är han dömd för misshandel, narkotikabrott och olovlig körning samt rattfylleri och narkotikabrott. I stället gav de intryck av att den gulliga rapparen bodde i ett utsatt område. När han i stället växt upp och bodde i den fina stadsdelen Hammarby Sjöstad under goda ekonomiska förhållande utan bara cyniskt utnyttjat de människor som lever under dåliga förhållande. Han var son till  skådespelerskan Lena Nilsson och Stockholmskrögaren Erik Grönberg.

Utan musikjournalistiska hyenors uppbackning av rappare som Einár med sitt våldsbudskap hade många unga undkommit från att dras in i den kriminella knarkvärlden. Och kanske hade också Nils Einár Grönberg levt i dag.

Rune Lanestrand

SVT:s hycklande över Lars Wilks död är löjeväckande

Hyckleriet i svt når nya höjder när man nu ska ordna anletsdragen och beklaga den tragiska olyckan som ändade Lars Wilks liv. Han som i motats till svt kämpat för yttrandefrihet.Trots att svt som inte lyft ett finger för att stödja Wilks har man nu mage att höja honom till skyarna.

När kanalens kulturredaktör Per Andersson talar om att ”man älskade Wilks bara man såg och hörde honom” var måttet rågat och rent löjeväckande. Svt som under alla år inskränkt yttrandefriheten och aldrig pekat på islamismens hot mot yttrandefriheten eller stöttat Lars Wilks. Inte att förglömma tv-chefens Hanna Stjärnes lista över förbjudna ord som kunde kritisera migrationspolitiken.

Kulturminister Amanda Lind är lika hycklande: ”Oerhört tragiskt med trafikolyckan i Markaryd där konstnären Lars Vilks och två poliser omkommit. Lars Vilks som sedan 2010 tvingats leva i ofrihet på grund av att han gjort bruk av sin yttrandefrihet och sin konstnärliga frihet. Så outsägligt sorgligt att det skulle sluta såhär”, skrev Amanda Lind i ett pressmeddelande.

Detta ska komma från Miljöpartiet som aldrig sagt ett ord till Wilks försvar utan i stället med stöd av pk-media drivit på den okontrollerade invandringen så islamisterna har kunnat kommit in i så stort antal att de allvarligt hotat, inte bara Wilks liv, utan också yttrandefriheten.
Rune Lanestrand