för att få behålla sina höga statsrådsarvoden. De har som Carl Schlyter uttrycker det sålt kolet och förlorar väljarna. I kommentarerna på mitt förra inlägg tyckte en tungomålstalande miljöpartist att jag är för pessimistisk. Det är helt fel.
Jag tror att allt går att förändra och påverka till det bättre. Jag är optimist annars skulle jag aldrig skriva en rad för fred och mot krig. Eller för att bevara den natur vi har kvar, odla ren mat fri från GMO, växtgifter och kemikalier.
Nu är jag särskilt optimistisk över att slippa se det falska, hycklande, och skenheliga miljöpartiet i riksdagen efter nästa val då de begått politiskt självmord genom att gå med på att sälja brunkolet i Tyskland.
Något Fridolin, Romson, Isabella Lövin & Co dyrt och heligt lovade att de inte skulle göra om de fick väljarnas förtroende. Troligen den enskilda fråga de lurade till sig flest röster på.
Rune Lanestrand
Rune Lanestrands blogg 
Birger Schlaug kommenterar på sin blogg med rubriken, kolet, sveket och kraven på avgång.
”Så kom då beskedet. Om brunkolet. Det var väntat. MP lägger sig platt. Eller rättare sagt: Partiledningen lägger sig platt.
Redan några minuter efter beskedet krävde Miljöpartiet i Skellefteå partiledningens avgång.
Carl Schlyter menar att man borde ställt ultimatum för att sitta kvar i regeringen.Själv konstaterar jag att allt det som så många miljöpartister under så många år lagt ner så mycket engagemang på nu blivit skändat, förnedrat och förskingrat.
Greenpeace talar om ”politisk kollaps” och om några dagar skall Jordens Vänner, med stöd av Konsumentverket, utse årets miljöförvillare. MP:s partistyrelse är nominerad.”
Schlaug avslutar med ”Det hela är så ynkligt och ideologiskt lealöst att det nästan saknar motstycke i svensk politik.
Skämmes, ta mig fan! Skämmes!”
GillaGilla