Knappast något rättsfall har som rättegångarna mot ”massmördaren” Thomas Quick väckt så många frågor om hur svenskt rättsväsende egentligen fungerar. Den granskning som Hannes Råstam gjort i Dokument inifrån riktar också blickarna mot försvaret, som enligt min uppfattning brustit i sin uppgift.
Quicks advokat är Claes Borgström. Troligen tack vare sin höga politiska position som bl a tidigare JÄMO har han hittills lyckats slippa en välförtjänt granskning. Men nu går det inte längre utan en genomlysning måste till.
Borgström förstår nu att både hans karriär som politiker och advokat står på spel. Och i ett brev till Sveriges advokatsamfund skriver han nu och ber om granskning av hur han skött försvaret av Quick. Men hur ångerfull eller självkritisk är advokat Borgström när han avslutar sitt brev till advokatsamfundet med följande rader;
”Om advokatsamfundet har uppfattningen att beskyllningarna är uppenbart ogrundade krävs ingen utredning. I sådant fall har det samma allmänintresse att advokatsamfundet på lämpligt sätt informerar om att det inte finns några sakliga skäl till att inleda ett disciplinärt förfarande.” DN 14/4-10
Att bringa reda i Sveriges värsta rättsröteaffär ska naturligtvis inte läggas på advokatsamfundet som borde reagerat för länge sedan. Frimureriet inom advokatsamfundet och bland advokaterna är sedan länge ett lika obehagligt som känt faktum.
Både riksåklagare Christer van der Kwast och advokat Claes Borgström som tillsammans med en fnoskig psykiatriker har huvudansvaret för alla konstigheter som Råstam drog fram i ljuset ska naturligtvis granskas av en helt oberoende kommission. Bestående av personer med integritet och väldokumenterad rättskänsla.
En lämplig ordförande vore översten Bo Pellnäs.
Rune Lanestrand
svd sr
Rune Lanestrands blogg 
Sanningen är värre än att utredarna ”glömde” att höra Thomas Quicks syskon. Det hölls 14 förhör med syskonen, som entydigt visar att Quick ljög. Förhören, som talade för att Quick var oskyldig, registrerades inte utan gömdes undan och domstolarna fick inte kännedom om dem.
Hannes Råstam
SVT
GillaGilla
Varekilsnäs – Orust den 17 april 2010
Tack Rune för att Du även har kraften och Den mentala styrkan för detta fall.
Boken – Den Stora Rättsskandalen är även med sin enkla folkliga retorik en lärobok för att överleva detta alltmer brutaliserade samhälle.
Min teori är att även Sture Bergwalls stora familj med sitt engagemang i den norrländska Pingstkyrkan var ytterligare en okänd faktor som gjorde att man gottade sig i att sätta Dit honom.
Det skulle vara intressant att få veta om Du som läsare delar min uppfattning av min analys nedan av boken. Kontaktuppgifter ser Du längst ned. Men även på Denna sida kan Du lämna Dina kommentarer.
Varekilsnäs den 6 februari 2010
Till
Advokat
Pelle Svensson
Pingstförsamlingen
Bakgrundsfakta: I Din bok – Den Stora Rättsskandalen – berättar Du följande på sidorna 15-17. Familjen Bergwall bestod av far och mor samt sju syskon. Barnen föddes under åren 1935 – 1950. Familjen deltog i Pingstförsamlingens aktiviteter en gång i veckan och umgicks med de andra pingstvännerna. Pappan Ove Bergwall spelade orgel vid gudstjänsterna. Sture Bergwall erkände drygt 30 mord. Under tiden ändrade han namn till Thomas Quick.
Vidare skriver Du att utredarna aldrig kontaktade familjen för att kontrollera vad Sture Bergwall – alias Thomas Quick berättade om sin familj och vad han själv sade sig ha gjort.
Du nämner även att det hos ansvariga i rättsapparaten fanns socialdemokratiska kopplingar och andra vänskapsband. Du skriver t ex att den då ansvariga socialdemokratiska justitieministern Bodström och Quicks försvarare – Claes Borgström i dag är kompanjoner i en av Stockholms advokatfirmor.
Samhällsandan
Min egen iakttagelse av samhällsandan: Att tillhöra en frireligiös församling är avvikande mot normen som är passiv medlem i Svenska Kyrkan. Dessutom kan frireligiösa personer av många anses både som avvikande och alltför aktivt religiösa. För utredare utanför en starkt sammanhållen grupp kan det kanske ibland kännas obekvämt och svårt att bedöma vad som framkommer i utredningssamtalen med personer som har avvikande värderingar.
Särskilt för oss som var unga under 60- och 70-talen fanns det ett outtalat främlingskap mellan aktivt troende och icke troende. En av mina reflexioner är också att vänsterfolk hade en större aversion mot aktivt kristna. Man såg dem som en konservativ kraft.
Ämbetsmännen i utredningen har förmodligen fått sina sinnen formade av denna tidsanda. Det kommunistiska Manifestet med sin ateism stod högt i kurs vid den tidens lärosäten. Även Stalins filmer med storjordbruk tvingades vi skolbarn beundra under 60-talet. Vänsterns värderingar om stordrift, livsåskådning, samhällsintressen mm slog även in hos en del borgerliga sympatisörer som såg fördelar med centralstyrning av det mesta. Särskilt ledande befattningshavare tycktes gilla att styra från centralt håll även om de röstade borgerligt. Även om Riksdagen inte var så röd så var alltså samhällsandan röd vid flera av utredarnas ungdomstid. De människorna var sedan i sin fulla karriär under 90-talet då utredningarna gjordes. Värderingar som skapades under 70-talet gör sig förmodligen gällande även hos senare generationer. Men det är mera tyst nu om vänsterns syn på avvikande värderingar. Idag skall tvärtom alla vara entreprenörer och vända på alla stenar. Men så kanske man inte hade uppmuntrats att tänka i sällskapet som utredde Quick? Att så är fallet framgår ju också tydligt av boken.
Glömde utredarna medvetet bort att höra Quicks nära anhöriga?
Nu är min fråga till Dig Pelle – min bäste brottande advokat. Har Du själv gjort någon reflexion om det faktum att familjen Bergwall varit aktiva i Pingstkyrkan kan ha påverkat utredarnas ovilja att kontrollera fakta med något av syskonen? De var ju trots allt ostraffade och etablerade skriver Du.
Kan ständigt missade kontroller med familjen Bergwall alltså bero på att det hos rättsapparatens folk fanns en outtalad aversion mot alltför kristna människor? Vad var annars anledningen till att utredarna inte förmådde sig till att kontakta och förhöra familjen Bergwall under så omfattande utredningar? Alla övriga åtta familjemedlemmarna var ju lättillgängliga och bosatta i Sverige?
Har det angivets någon skälig förklaring till att man bortsett från att höra vad någon i Quicks familj har att säga i målet? De kan ju visserligen anses som jäviga. Men hur vanligt är det i en mordutredning att man inte förhör nära anhöriga om t ex den misstänktes beteende och vanor?
Karriärer och känslor sänker synförmågan?
Vi är förmodligen alla omedvetet skapta sådana att vi känner större samhörighet med en person vars värderingar vi känner till. Det kanske inte vänds på lika många stenar och dessutom kanske ribban för bevis sänks om den misstänkte är en person som utredarna känner främlingskap inför. Fällande domar anses som bra resultat och ger samhället trygghet. Svenska domare kan inte köpas men effektivitet kanske kan belönas med karriärmöjligheter och åtföljande social status. Den enes död den andres levebröd.
Pelle – en sista fråga: När gjorde åklagaren Christer van der Kwast karriär och blev chefsåklagare?
Mina bästa hälsningar
Engelbrekt Larsson
0730 775012 – 0304 10106
PS Här på Varekilsnäs ligger det 20 cm snö över Stigfjorden som sticker in i Orust bland kobbar och skär. Men efter snö kommer det tö och sommarbad i både söta och salta vatten som vi öbor har i överflöd. Idag är det sövande vackert solsken över det fläckfria täcket över fjorden mot grannön Tjörn. Men någon fryser där nere och vill lätta på täcket. Solen och snön skapar tillsammans ett sådant starkt vitt sken att jag kommer att tänka på följande. Vad är bäst för den enskilda människans själ, ett sovande samvete eller en orolig ande? DS
Min hemsida: http://www.fairtrading.se För rättvis handel mellan grossist och butik
GillaGilla