Vilka politiker har vi i dag?

I anslutning till inlägget om Julian Assange ledde debatten in på vilka politiker vi har i dag. Anders R skriver: ”Menar du att vi till en del styrs av brottslingar och psykopater?
Kan det vara så att vårt demokratiska systemet främjar sådant beteende? ”
Att det parlamentariska systemet kan missbrukas torde det inte råda något tvivel om. Då jag följt samhällsdebatten i många år har jag kunnat konstatera att partierna mer och mer format reglerna så att politikerna är svåra att avsätta och det är svårt för nya folkliga opinioner att slå igenom. Allt är så toppstyrt. Utformat i floran av tankesmedjor.
Genom rikliga partistöd behöver partierna i dag inte medlemmar utan kan med hjälp av den stinna partikassan isolera sig i partibunkrarna. Och det är en tydligen trend att de som släpps in i partierna, gör karriär och som får välbetalda uppdrag verkar mest upptagna av att tjäna pengar på sitt uppdrag.
Centerpartiets utveckling (läs avveckling) är ett avskräckande exempel på hur det demokratiska systemet kan missbrukas. Bl a därför att så få rättrådiga människor inte engagerar sig i samhällsdebatten och inte vill ta politiska uppdrag.
Jag har med sorg konstaterat att mitt gamla parti som verkligen kämpade mot kärnkraften och slog vakt om miljön plötsligt styrdes av en liten klick i Stockholm som kallade sig Stureplanscentern. De lyftes omedelbart upp av lydmedia då de inte stod för några värden utan bara intog ståndpunkter som de visste gick hem hos de stora medierna.
Kväll efter kväll fick medias främsta kelgris Fredrik Federley i Stureplanscentern framträda. Resultatet lät inte vänta på sig. Centerpartiet släppte sin hjärtefråga, sitt motstånd mot den farliga kärnkraften, övergav neutralitetspolitiken och landsbygden. Stureplanscentern fick också med medias hjälp, /se media valde c-ledare/ av främst Willy och Margit Silberstein, sin kandidat Annie Lööf vald till partiordförande. Den obegåvade centerledningen förleddes tro att partiet skulle bli populärt hos medierna om de var som Stureplanscentern.
Regeringen lovar att köpa nya super-Jas är rubriken i dagens DN. Vem har krävt miljarder till nya JAS-plan? Ett lysande exempel på hur hopväxt gammelmedia är med partierna och krigsindsutrin högt över huvudet på väljarna.
Att vårt parlamentariska system missbrukas faller tillbaka på oss själva när vi inte engagerar oss i politiken. Jag hoppas att trenden ska vända.
Rune Lanestrand
gp svd svd gp sr sr svd gp dn svd sr sr gp dn svd dn svd sr

Media utsåg ny centerledare

Långt innan de glesnande leden av medlemmar i centerpartiet fick tillfälle att inom organisationen diskutera efterträdare till Maud Olofsson hade de stora medierna inte bara tagit fram tre kandidater utan också utsett Annie Lööf-Johansson till ny partiledare.
Varför är då Annie Lööf så populär bland de politiska reportrarna. Jo, Annie Lööf passar som handen i handsken på huvudstadens trendsättande innegäng av välbetalda politiska reportrar, politiska PR-byråer och kommentatorer.
Det är en mäktig skara som lever i symbios med de främsta makthavarna inom storföretag och toppolitiker. De både går deras ärenden och samtidigt håller efter alla som vågar ha lite egna idéer.
Ett annat bra exempel på vakthållningen är den tidigare nedsättande behandlingen av Miljöpartiet som upphörde när Wetterstrand och Eriksson ändrade sin inställning till EU, och partiet urvattnat sitt miljöengagemang. Då togs de till bröstet av de politiska kommentatorerna. Triumferande basunerade de stora tidningsdrakarna, radio och tv ut budskapet att Miljöpartiet har blivit ett ”riktigt Parti”
Annie Lööf har helt anpassat sitt budskap till trendsättarna; hon är positiv till utbyggd kärnkraft, Natomedlemsskap och svarade på svt:s utfrågning före valet att hon röstat ja till EMU men ändrat uppfattning och är nu emot EMU.
Lööf gillar svenska soldater i Afghanistan och JAS-plan i Libyen. Skolad i Sveriges mäktigaste propagandamaskin, Timbro förnekar Lööf centerns ursprung som småfolkets parti på landsbygden.
Hennes mediaanpassade politik är omåttligt populär bland de politiska kannstöparna i huvudstaden och vars politiska horisont sällan sträcker sig utanför tullarna.
Idéologiskt tillhör Lööf Stureplanscentern som strävar efter att ligga till höger om moderaterna. En fraktion som är lika politiskt slafsigt som populär bland de politiska trendsättarna i tv,radio och de stora rikstidningarna.
I själva verket har de flesta politiska kommentatorerna och reportrarna en bestämd politisk uppfattning som de kan torgföra utan att bli bemötta på sin upphöjda tron.
De identifierar sig med överheten och är inte längre tredje statsmakten. Ibland slinter tungan när de politiska kommentatorerna använder uttrycket ”Vi” utan att ens referera till en makthavare. De är själva makten. De borde utses i allmänna val eller i anges med partibeteckning.
Ett paradexempel på medias makt. Den 16 augusti 2011 samlades centerns medlemmar i göteborgsregionen för att fråga ut de tre c-kandidaterna, Anna-Karin Hatt, Annie Lööf, och Anders W Jonsson. Den senare har försökt komma in på banan genom att angripa KD:s familjepolitik. Något som osvikligt ger god publicitet. KD och Sverigedemokraterna är innegängets käraste hatobjekt.
Utfrågningen i Göteborg leddes av den mångårige politiske journalisten Willy Silberstein medan medlemmarna inte fick ställa frågor direkt till kandidaterna utan frågorna skulle gå genom Silberstein.
Inte ett kritiskt ord om att dessa tre kandidater, som media utvalt, är högst delaktiga i centerpartiets kräftgång och på väg att ramla ur riksdagen.
Sluta se de politiska journalisterna som objektiva bedömare. Nej betrakta dem som vilken politiker som helst. Jag vet, för jag har själv bred erfarenhet både som politiker och politisk redaktör.
Som mångårig f d centerpartist skulle jag önska att partistämman i september lanserar en egen kandidat som inte
har varit delaktig i Maud Olofssons självmordspolitik och som inte röstas fram bara för att de behagar medierna.
Willy Silberstein har varit seniorkonsult på den moderata PR-byrån Kreab som är inriktad på strategisk kommunikation. Kreab grundades 1970 som Kreativ Information AB i Stockholm av Jan-Erik Ander, Peje Emilsson och Peder Olin, alla med bakgrund inom Moderaterna.
Partiledningen lämnar inget år slumpen. Ingen kritik mot partiledningen släpps fram. Detta garanterar Willy Silberstein som leder och styr centerpartisternas stormöten i Göteborg, Trångsviken, Malmö och Stockholm. Med denna moderate seniorkonsult väntas inget nytt komma fram från dessa styrda och väl regisserade hallelujamöten.
På morgonen efter mötet i Trångsviken sitter Willy Silbersteins syster Margit Silberstein i svt:s morronsoffa och slår fast att Anne Lööf kommer att väljas på centerstämman i Åre.
Centerns 552 ombud kan gott bespara sig resan till Åre. Annie Lööf är redan vald av medierna. Samma medier som prisat centern för en öppen och demokratisk nomineringsprocess.
Rune Lanestrand
svd sr svt svd sr dn dn gp gp dn svd svt svt svt sr dn svd dn svd svt svt expr expr svd dn svt dn svd <a ab href=”http://www.dn.se/nyheter/politik/fyra-partier-under-riksdagssparren”>dn svd svt