Det vill jag fira på nationaldagen

06 juni 2010

Jag vill fira minnet av min barndoms Sverige. Innan hjulen hade börjat rulla så fort att vi människor inte längre hänger med. Då det lokala samhället fortfarande fungerade och man inte behövde bygga om köket eller flyga på solsemester för att få en kick. Det räckte att mellan rovgallring och höhässjning ta ett dopp i ån eller på kvällen cykla till Bergsjön och bada.
Då fanns två livsmedelsbutiker, en charkuterist, postboxar i väntrummet i den lilla järnvägsstationen och tågen stannade i Väne-Ryr. I dag är allt detta historia. Tågen rusar förbi och lantbrevbäraren får inte, på grund av rånrisken, längre ha pengar med sig.
Jag vill fira den tid då man hjälptes åt, grannar emellan. Man gick tillsammans och tog upp potatis och tröskade. Från det senare ett fint minne. En familj råkade illa ut. Mannen i huset hade suttit och lagat säckar kvällen innan tröskningen. När han sedan på kvällen skulle gå ut i lagårn och strö för korna skulle han borsta av sig hackelsen. Då bar det sig så illa att han trasade sönder handen på den stora stoppnålen som han hade fäst på rockslaget. Han fick resa till sjukhuset och få det sytt.

De tre-fyra granngårdarna som ingick i trösklaget tröskade åt familjen. Med exemplet vill jag visa att här fanns ett socialt säkerhetsnät som fungerade mycket bättre för dessa små gårdar än dagens avbytare inom jordbruket. Som dessa smågårdar inte har råd med. Det storskaliga har rivit sönder den trygga infrastruktur som av nödvändighet växt fram genom generationer. Den ”välsignade” globaliseringen har tagit över.
I dag är den vanliga bilden att en eller ett par sönderstressade unga jordbrukare arrenderar och sköter traktens jordbruk. Oftast med ren monokultur. T ex spannmål eller potatis.
Jag vill fira den tid då man hade tid att umgås och det var naturligt att hjälpas åt grannar emellan. Och det fanns fler ärliga politiker.
Innan de globala GMO-företagen, kemiföretagen, lantbruksuniversitetet, Jordbruksverket, LRF och agronomer börjat sin hjärntvätt och lyckats lurat bönderna att förgifta sina jordar som ger förorenade livsmedel. Innan var tredje elev i en skolklass blev allergisk, i någon form. I min skola i Lane-Ryr, på 50-talet, med ett 40-tal elever, fanns ingen som var allergisk
Jag vill fira den tid då man bara behövde låsa ytterdörren till natten. Då äldre personer och handikappade inte riskerade att utsättas för oprovocerat våld. Innan gängbråken, innan elever tände skolor eller tidenlärare inte behövde vara rädda för sina elever. Innan knivdåd och våldtäkter blev dagligt inslag i nyheterna. Innan underhållningsvåldet i tv nått det oilidligas gräns och innan kvällstidningarnas löpsedlar spred sitt deprimerande budskap i varje vrå av landet.
Flaggan är hissad i trästången, av kärnfura, på Nyttorp. Den ska vaja för hopp om en framtid då vi gemensamt kan återupprätta den självtillit som fanns och det som var bra i min barndoms samhälle. Det går säkert om bara viljan finns.
Rune Lanestrand

Annonser