”Margarinreklam” som gick hem.

08 december 2014

Tänk redan 1977.  Kul och genial. Här finns så mycket komprimerat. Föraktet för landsbygdens folk, för det enkla, okonstlade och övermodet från staden/industrin som vi som växt upp på landsbygden har fått uppleva.
Det var väl vid samma tidpunkt som de köpta vita rockarna på Livsmedelsverket satte in sin kanonad av reklam för margarinet. Och som fortfarande pågår.
Experter som sedan visat sig var kopplade till den fullkomligt samvetslösa margarinindustrin och som sålt både sin själ och människor hälsa för höga löner och feta konsultarvoden. 
Rune Lanestrand

Annonser

Telia är kass!

15 augusti 2014

 
Telia är ett uruselt företag. Efter åskvädret den 5 augusti har vi fortfarande inte kontakt med servern, så varken mail eller internet fungerar. Först skyllde de på att de saknade reservdelar.till den lokala telestationen. De sparar väl på underhåll och service för att få ihop pengar till mutor i miljardklassen till korrupta diktaturer. Inte förrän den 20 augusti kan Telia lova att felet på vår linje från stationen kan vara lagat. Vi på landsbygden struntar de totalt i. Hör det centern som har IT-ministerposten!
Har fler lika dålig erfarenhet av telia som mer och påminner om bedrövelsen SJ?
(Sänder detta från Uddevalla bibliotek)


Lotta Gröning manar till landsbygdsuppror

30 augusti 2012

Har i många år undrat varför vänstern i Sverige solidariserar sig med alla utsatta grupper på landsbygden i andra länder men inte bryr sig om vad som händer i vårt eget land. Hur djurfabriker och allt större jordbruk slår ut alla småbruk och avfolkar landsbygden.
Det är inget fel att engagera sig för småbönderna i Indien eller i andra länder men vi måste också se vad som händer i Sverige.
Lotta Gröning uppmanar i dag i aftonbladet till uppror mot utsugningen av landsbygden.
Rune Lanestrand


Det vill jag fira på nationaldagen

06 juni 2012

Jag vill fira minnet av min barndoms Sverige. Innan hjulen hade börjat rulla så fort att vi människor inte längre hänger med. Då det lokala samhället fortfarande fungerade och man inte behövde shoppa för att få en kick. Det räckte att mellan rovgallring och höhässjning ta ett dopp i ån, på kvällen sparka fotboll eller cykla till Bergsjön och bada. Vi fick som barn jobba hårt när det var höskörd och andra anstider. Men vi hade väldigt kul också.
Då fanns två livsmedelsbutiker, en charkuterist och postboxar i väntrummet i Väne-Ryrs lilla järnvägsstationen. Där man kunde hämta ut paket med spännande saker från Clas Ohlson och tågen stannade. Man kunde t o m kliva på sovkupén direkt till Stockholm. I dag är allt detta historia. Ingen affär.Tågen rusar förbi. Strax innan stationen revs målades huset om. Jag glömmer aldrig repliken från en gammal ärrad konduktör när han såg målarna: Då ska nog fan SJ riva kåken. Det dröjde bara ett halvår så var stationshuset borta. Lantbrevbäraren får inte längre, på grund av rånrisken, ha pengar med sig. Inte ens pensionen får brevbäraren längre ha med sig ut till bygdens pensionärer.
Jag vill fira den tid då man hjälptes åt, grannar emellan. Man gick tillsammans och tog upp potatis och tröskade. Från det senare ett fint minne. En familj råkade illa ut. Mannen i huset hade suttit och lagat säckar kvällen innan tröskningen. När han sedan på kvällen skulle gå ut i lagårn och strö för korna skulle han borsta av sig hackelsen. Då bar det sig så illa att han trasade sönder fingrarna på den stora stoppnålen som han hade fäst på rockslaget. Han fick resa till sjukhuset och få det sytt.
De tre-fyra granngårdarna som ingick i trösklaget tröskade åt familjen. Med exemplet vill jag visa att här också fanns ett socialt säkerhetsnät som fungerade mycket bättre för dessa små gårdar än dagens avbytare inom jordbruket. Som småbrukare inte har råd med. Det storskaliga har rivit sönder den trygga infrastruktur som av nödvändighet växt fram genom generationer. Den ”välsignade” stordriften och globaliseringen har tagit över. Ensamheten breder i dag också ut sig på landsbygden.
I dag är den vanliga bilden att en eller ett par sönderstressade unga jordbrukare arrenderar och sköter traktens jordbruk. Oftast med ren monokultur. T ex spannmål eller potatis.
Jag vill fira den tid då man hade tid att umgås och det var naturligt att hjälpas åt grannar emellan. Och det fanns fler ärliga politiker och ämbetsmän som tyckte om sitt land. Det var innan Sverige hade en tanke på att kriga ihop med NATO och USA och EU öppnade upp för östeuropeiska stöldligor som också härjar på landsbygden
Innan de globala GMO-företagen, kemiföretagen, lantbruksuniversitetet, Jordbruksverket, LRF, lantbrukskooperationen och agronomer börjat sin hjärntvätt och lyckats lurat bönderna att förgifta sina jordar som ger förorenade livsmedel. Innan var tredje elev i en skolklass blev allergisk, i någon form. I min skola i Lane-Ryr, på 50-talet, med ett 40-tal elever, fanns ingen som var allergisk.
Jag vill fira den tid då man bara behövde låsa ytterdörren till natten. Då äldre personer och handikappade inte riskerade att utsättas för oprovocerat våld. Innan gängbråken, innan elever tände på skolor eller tiden då lärare inte behövde vara rädda för sina elever.
Innan knivdåd, mord och våldtäkter blev dagliga inslag i nyheterna. Innan underhållningsvåldet i tv nått det oilidligas gräns och innan kvällstidningarnas löpsedlar spred sitt deprimerande budskap i varje nummer i varje vrå av landet.
Flaggan är hissad på Nyttorp. Den ska vaja för hopp om en framtid där vi gemensamt kan återupprätta den självtillit och gemenskap som fanns och det som var bra i min barndoms samhälle. Det går säkert om bara viljan finns.
Publicerad den 6 juni 2012. Lika aktuell i dag.
Rune Lanestrand


Miljöpartiet sviker landsbygden och satsar på storstäderna

21 maj 2012

Sedan centern övergett landsbygdens folk var det många som satte sitt hopp till Miljöpartiet. I samband med partiets bildande och under de första åren fick också småbruk och landsbygd en framträdande roll i både partiprogram och i den praktiska politiken. Bl a hade partiet krav på ett grundavdrag som skulle hjälpa låginkomsttagarna på landsbygden att överleva. Något som också centern varit inne på.
Jag minns att när vi bröt med LRF och startade Småbrukare i Väst i mitten av 80-talet bestod styrelsen av besvikna f d centerpartister som sympatiserade med Miljöpartiet. Många ställde också upp och bildade avdelningar och grupper runt om i landet. Det var dessa pionjärer som i dag känner sig oerhört besvikna och i stort sett känner sig partipolitiskt hemlösa då varken miljöpartiet eller centern som de tidigare tillhört längre bryr sig om hur det går för landsbygden.
Riksdagens övriga partier bryr sig inte heller om landsbygden och har egentligen aldrig gjort det. Miljöpartiets tidigare medlemmar och sympatisörer på landsbygden ser i dag både centern och miljöpartiet som riktiga svikare. Och det gäller inte bara nonchalansen gentemot landsbygden utan lika mycket centerns svek i kärnkraftsfrågan och miljöpartiets svala engagemang mot kärnkraften. Bland småfolket på landsbygden är motståndet mot kärnkraften nära nog hundraprocentigt.
Björn Gillberg gjorde mig uppmärksammad på ett seminarium om Den Gröna rörelsen och miljöpartiet som hölls på Engelbergs herrgård i Västmanland i fjol höst. Arrangör var brukets ägare Antonia Ax:son Johnson som samlar eliten från olika delar av samhället till små seminarier med inbjudna deltagare. Moderator var den allestädes närvarande Lotta Gröning.
Björn Gillberg talade om betongpartiet (s) som inte ville lyssna och som på så sätt banade väg för miljöpartiet. Märkligt att så lite har skrivits om detta ytterst intressanta seminarium. Där deltog Per Gahrton, Birger Schlaug, Carl Schlyter, Lotta Hedström, Stefan Edman, Lennart Daleus m fl. Allt finns inspelat. Nuvarande språkröret Åsa Romson satt och såg riktigt sur ut när Birger Schlaug höll sin välformulerade och välförtjänta straffpredikan över miljöpartiet. – Vem minns någon fråga som miljöpartiet drev i 2010 års valrörelse undrade Schlaug? (som enligt egen uppgift gick med i CUF när jag som politisk ledare för CUF i Stockholm angrep socialdemokraterna från vänster). Nej det talades bara om att vinna valet och inte säga något som kunde skrämma bort väljare från socialdemokraterna, sa Schlaug som är partiets främste ideolog.

Lotta Hedströms analys av det Nya miljöpartiet var inte mindre kritiskt. Glasklart slog hon fast att ”Miljöpartiets grundare på tidigt åttiotal tillhörde gröna vågen och var naturälskare, fågelskådare, fältbiologer, småbrukare. Sällan renodlade akademiker. Praktiker men inte mötesrävar. Självhushållare som älskade soluppgångar, daggvått gräs, egna nykokta rödbetor och sin egen lilla vindsnurra. Kluriga, mångsysslande, brokiga men inte street-smarta. Den typen av medlemmar är nästan borta nu.
Den historiska missen att inte få ihop klimatarbetet med ett värnande av landsbygden är den enskilda fråga som präglat Miljöpartiets opinionsutvecklingsprofil mest. Vi lyckades under tio års tid aldrig nå ut till medlemmar, väljare och den hälft som inte bor i kollektivtrafiktäta samhällen med budskapet att vi inte ville avskaffa bilen, utan bara skaffa fram bättre bränslen. Många av de unga och urbana som var och är tongivande i partiet tycker emellertid inte ens så, och fattade aldrig hur stor frågan var utan för deras synfält.”

Miljöpartiet inför framtiden strategier och visioner var rubriken på Åsa Romsons anförande. Björn Gillberg frågade henne vad miljöpartiet har för program för landsbygden. Det framkom tydligt att miljöpartiet nu är ett urbant parti och satsar på väljarna i storstäderna. Den ärrade miljökämpen Björn Gillberg är mycket hård i sin kritik av Åsa Romson. – Hela hennes anförande var fyllt av plattityder och politiska floskler säger Gillberg. Hon verkade helt oförstående inför småbrukarna och landsbygdens problem.
Det hoppfulla är att det inom miljöpartiet fortfarande finns så etablerade kritiker mot partiets idéologiska förfall. Detta saknas helt inom centerpartiet.
Rune Lanestrand
sr dn svd dn svd ab svd


Flytt till storstan är inte alltid ett lyft

04 januari 2012

Det är en myt att en flytt till Stockholm generellt sett är ekonomiskt lönsam. Ny forskning visar att det dyrare livet i storstan äter upp allt mer av den inkomstökning som flytten kan medföra.
-Tittar man på kostnader för boende i områden där de stora arbetsmarknaderna finns, som Stockholm, Malmö och Göteborg kan man se att även om de disponibla inkomsterna ökar så upptar kostnaderna för boende en allt större del, säger Martin Korpi, forskare vid Handelshögskolan som studerat inrikes flyttningar och hur de påverkar inkomster och boendekostnader.
Redan Under 90-talskrisen visade flyttforskare att det var mer lönsamt för arbetslösa inflyttare att flytta tillbaka till hemorten, trots att arbetsmarknaden generellt var bättre i Stockholm. Den troliga förklaringen var sociala kontakter säger Mats Johansson, docent på KTH som forskat om inflyttningen till Stockholm under hundra år. Troligtvis krävs en mer långsiktig strategi för att Stockholmsflytten ska bli lönsam, säger han.
Dessa forskningsrön presenteras samtidigt som inflyttningen till Stockholmsregionen slår alla rekord. Under 2011 ökade Stockholms län befolkning med 40000 personer netto. Samtidigt visar forskning från Handelshögskolan att den gamla sanningen att en flytt till storstad betalar sig snabbt inte är lika självklar längre. Boendekostnaderna och även dyrare livsmedel äter upp en allt större del av inkomsterna. (Dyrare livsmedel p g av höga lokalhyror) Enligt de nya rönen är en flytt ut från länet numera mer lönsamt än en flytt in.
Dessa forskningsrön är glädjande för oss som vill att även, glesbygd och mindre orter ska få leva vidare och kunna upprätthålla en rimlig kommunal social service så att folk inte ska tvingas flytta utan kunna välja var man vill bo och arbeta. Vilket parti ska ta upp den kastade handsken och i praktiken driva en regionalpolitik som uppfyller kravet på att ”hela landet ska leva”. En sådan politik skulle gynna både arbetslösa ute i regionerna och unga som står i bostadskö och/eller sitter i fast i storstadens bilköer.
Rune Lanestrand
svd


Maud Olofsson avgår – äntligen

17 juni 2011

För oss som var med på centerpartiets storhetstid, med 25 procent av väljarna, har Maud Olofsson framstått som en stor politisk svikare. En som inte bara sålt ut det hedervärda och respekterade motståndet mot kärnkraften utan också småfolkpartiets alla sociala värderingar.
Partiet förlorade därmed sin själ, sin identitet, sitt existensberättigande när det blev ett hållningslöst liberalt parti som försökte köra om moderaterna på höger sida.
Politiskt ytlig och flamsig och utan minsta känsla för sina kärntrupper och folket på landsbygden har Maud Olofsson, egotrippat, sakta men säkert malt ner partiet allt närmare 4-procentstrecket. Få torde sörja hennes reträtt när även de som backat upp henne drar bort sitt stöd.
När Maud Olofsson svek alla partikamrater som i decennier använt stora delar av sin fritid för att informera och bilda opinion mot den ytterst riskabla kärnkraften startade detta en bitterhet och ilska som partiledning och kärnkraftsförespråkarna inom Alliansen inte kan föreställa sig. Den klyftan kan ingen av de som varit med om detta monumentala svek överbrygga.
Bland efterträdare nämns bl a Stureplanscenterns favoriter Andreas Carlgren och Timbroskolade Annie Johansson. De torde inte öka centern väljarbas. I synnerhet inte på landsbygden.
Det verklig bottennapppet till efterträdare som nämns är landsbygdsminister Eskil Erlandsson som gjort sig mest känd som expert på sex med djur. Se bildsekvens från riksdagens egen kamera.
De nämnda kandidaterna inom centerpartiet visar att krisen inom partiet inte är avhjälpt genom att Maud Olofsson nu äntligen lämnar det parti som hon skadat så oerhört mycket.
Och nu ytterligare ett dårpippiförslag från det sjunkande centerskeppet; Chinatowns. Gissa om mina grannar i sjöroten, många f d centerpartister, tänder på detta?
Rune Lanestrand
svt
dn svt svd svtexpr gp svd dn svt svd svt gp gp gp dn dn dn dn svt svt svt
dn
expr expr gp expr svd svt expr