Friare bin kan minska bidöden

11 november 2013

Har på Nyttorp försökt att hålla bin så naturligt som möjligt där de själva fått bygga vaxkakorna men i ramar. Det har varit problem för de har byggt ihop och fyllt hela lådan med vax så det har varit svårt att skörda och hålla koll på samhället.
I fredags kom tidningen Åter där det, till min stora glädje, fanns en utförlig artikel om biodling på ett hållbart sätt. Innan den nuvarande snart hundra år ”gamla” metoden infördes med ramar, färdig vaxkakor och under senare tid också ensidig hård avel med drottningodling och inseminering som utan tvekan har försvagat bina.
Den nygamla kupan är konstruerad så som bina ursprungligen och fortfarande fritt bygger i ihålig träd. Påminner om de gamla halmkuporna som forskarna förkastade. Bina får naturligtvis svärma och blir på så sätt genetisk starkare och friskare.
Högst upp i kupan ligger löstagbara lister som bina bygger honungskakorna på och som bara kan lyftas upp när man vill skatta samhället eller kolla bina. I stället för socker som försvagar bina får de behålla mera honung som vinterfoder som i motsats till socker innehåller alla de näringsämnen bina behöver.
I denna fiffiga kupa kan bina bygga på samma sätt som de gjort i tusentals år innan agronomerna och forskarna på lantbrukshögskolan Ultuna omyndigförklarade bina och betraktade dem som ynkliga varelser som inte vet sitt eget bästa och måste hjälpas på alla sätt.
I Åter finns också ritning på en sådan kupa som blir mitt snickarprojekt i vinter, var så säker. Den ska jag visa bitillsynings-mannen som för ett tiotal år sedan kritiserade mig för att jag lät bina bygga fritt och inte hade färdiga ramar med vax i mina två kupor.
Tidningen Åter är ett ”forum för självförsörjning och alternativt boende på landsbygden”. Redaktör är inspiratören Petter Bergström i Gudhem. Petter med hustru Camilla är ett oslagbart odlar- och nybyggarpar.
Jag brukar inte rekommendera någon att prenumerera på tidningar. Men det gör jag gärna när det gäller Åter. Adressen är ater@alternativ.nu Det här numret innehåller som vanligt fina odlingstips och bl a en artikel om hur man odlar kryddväxter.
Rune Lanestrand

Annonser

GMO-professor vill få bina att arbeta mer – Bidöden blev underhållning hos Skavlan

13 oktober 2013

Blev först glatt överraskad när jag såg att Skavlan i fredagens program skulle ta upp bidöden och förhoppningsvis göra en bredare allmänhet medveten om hur GMO-grödor och växtgifter i jordbruket hotar bina.
Men det blev mest underhållning och trams om hur bina kommunicerar med varandra.
Under den korta tid som det inte nojsades utan det var lite allvar kom det ändå fram att professor Gro Amdam forskade på att genmanipulera bina så att de ska kunna jobba mer och leva längre. Kanske har hon hört hur Alliansen i Sverige vill få pensionärerna att arbeta längre.
När Amdam mera i förbigående nämnde att bidöden kan bero på hur vi människor behandlar bina trodde jag att hon skulle ta upp inseminering och konstbefruktning av bidrottningar som sker i dag. Och den allt mer artificiella tillvara för bina som stressar dem och gör dem svagare och mer mottagliga för sjukdomar.
Nej, nu gällde det att ytterligare öka pressen på de utsatta bina som ska jobba längre och producera ännu mera honung. Nu med hjälp av genmanipulering.
Norskfödda Gro Amdam är professor vid Arizona State University. Under min research gör jag en riktigt obehaglig upptäckt. En av de ledande GMO-forskarna vid samma institution vid Arizona-universitetet är Ph Dr George H.Poste som sedan 2003 sitter i styrelsen för Monsanto.
Tänk vilket ypperligt tillfälle Skavlan hade att avslöja (om han inte var så ytlig) hur forskarna ytterligare kommer att förstöra bina genom att nu också genmanipulera dem. Då skulle folk kunnat börja inse att forskarna kommer inte att lösa bidöden. Endast förvärra den.
Gro Amdam borde berättat att bidöden är allra värst i de jordbruksdistrikt i USA där man odlar genmanipulerad majs, bomull och soja.
Det känns inte bra att det är forskare som George H Poste och Gro Amdam som ligger bra till för kommande nobelpris i kemi.
Rune Lanestrand


Ekologiskt jordbruk kan rädda bina – biodlarna bidrar till bidöden

18 juli 2013

Biodlarna vädjar återigen om hjälp. Problemet är att lösningen är kortsiktig. Man vill främst ha ersättning för en förlorad inkomst på cirka 225 miljoner vilket inte löser problemet. Det årliga värdet av binas pollinering beräknas till 70-80 miljarder i Sverige.

Det är alltså fråga om en ren katastrofsituation om inte bidöden hejdas. Det grundläggande hotet är främst gifterna i jordbruket och utan en radikal omläggning av jordbrukspolitiken kommer bidöden att fortsätta.

Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) kräver i ett uttalande från Almedalen ” en uppdatering av förordningen för bisjukdomar för att lättare få ersättning för döda samhällen och en bättre samordning mellan myndigheten samt en helhetssyn och en samlad aktionsplan för att hjälpa bina. I vintras dog en fjärdedel av landets bisamhällen.”

Tyvärr går SBR kring gíft- och kemijordbruket som katten kring het gröt. Man har också varit trög när det gäller att se sambandet mellan bidöd och GMO-grödor med inbyggt gift som dödar, insekter, humlor, bin och fjärilar. Ett enormt problem i USA där sådana GMO-grödor är vanliga.

SBR är organiserat under LRF-paraplyet och undviker att stöta sig med storebror som hand i hand med staten slår vakt om den nuvarande storskaliga djurhållningen och kemijordbruket. Och som har ett ungdomsförbund, LRF-Ungdom, som vill ha fri import av GMO-foder.

Vad som sällan eller aldrig nämns är att biodlarna också själva är en del av problemet. Det är nämligen så att det moderna, avancerade avelsarbetet som försämrat många av våra gamla lantraser också drabbat bina.

För en bred allmänhet och även de flesta politiker torde det vara fullkomligt okänt att SBR propagerat och gått i spetsen för ett avelsarbete som minskat mångfalden, gjort bina svagare och mindre motståndskraftiga mot sjukdomar.

SBR har i propagandafilmer påskyndat stordriften och ett ohållbart avelsarbete som ensidigt går ut på att öka avkastningen. Precis som inom all annan djurhållning. Binas frihet med naturlig befruktning och urval är till stor del bortavlat. I dag ägnar man sig åt drottningodling, konstlad parning och t o m inseminering.

Gift-och kemijordbruket har nått vägs ände. Dagens miljardstöd till jordbruket måste helt läggas om och uteslutande kanaliseras till ekologiskt jordbruk. Samtidigt som biodlingen måste, innan det är för sent, läggas om i ekologisk riktning. Endast på så sätt kan vi rädda våra oumbärliga bin.
Rune Lanestrand
svd