Arla fortsätter slå ut små mjölkgårdar

25 januari 2020

Arlas krigståg mot de små mjölkgårdarna som har pågått i många år når nu nya höjder. De landsbygdsfientliga, direktörerna i det toppstyrda globala mjölkföretaget ger sig inte förrän det bara finns enorma industriellt drivna mjölkgårdar kvar med över tusen kor i enorma hangarer.
För att slippa hämta mjölk från små gårdar ställer Arla nu krav på att de små gårdarna, som gått i spetsen för ekologisk mjölk, ska tvingas införa lösdrift för att de ska få lämna ekomjölk till Arla efter 2024. En investering som de flesta inte klarar utan tvingas lägga ner.
Elin Torstensson på gården Östanå i Uppland skriver i ATL ”Jag driver en liten ekologisk mjölkgård med 26 uppbundna kor. På gården finns en mjölkautomat sedan maj 2016, något som har varit och är otroligt uppskattat. Kunderna kommer hit och köper sin mjölk som producerats av gårdens kor och de har möjlighet att gå runt och titta. Det kommer barn som inte vet att mjölken kommer ifrån kon. Ska jag skratta eller gråta?
Jag bedriver en verksamhet som jag är otroligt stolt över och som jag har skapat själv. Jag har fått höra många gånger att det inte går att driva en liten gård och göra det på det sätt som jag gör. Det ska absolut inte gå att leva på.
Min filosofi är att producera högklassig mjölk och ha en djurhälsa som ligger i topp. Mina kor äter enbart ensilage, helsäd, salt och mineraler. De får ingen extra spannmål eller kraftfoder. Jag har alltid bra cellhalter, inga mastiter (juverinflamation) och bra dräktighetsresultat. Det krävs inga veterinärbesök. Jag har starka friska kor som mår väldigt bra och många blir väldigt gamla. Är inte det en god djurvälfärd?
Hemma hade vi uppbundna kor och jag minns särskilt hur Rosa som var ”min” och som var lite mindre höll sig kvar ute när korna skulle in på kvällen. För hon vågade inte gå in i ladugården innan de andra 11 korna var uppbundna.
Ett tecken på att korna mådde bra var att de kunde få 15 -16 kalvar. De hårt drivna och stressade korna i lösdrift får i medeltal bara 5-7 kalvar innan de är färdiga för slakt.
Arla med sin hänsynslösa kortsiktiga stordrift som skryter med att de är ett globalt företag är inte bra varken för konsumenter, mjölkproducenter eller landsbygden. En god beredskap kräver dessutom många små gårdar och inte några få som snabbt slås ut vid ofärd.
Välj bort LRF-styrda Arla om det finns alternativ i din affär.

Rune Lanestrand


Professor Jörgen Randers vill ha diktatur för att ”rädda klimatet”

19 januari 2020
Det är illavarslande när klimatforskare vill byta ut demokrati mot elitstyre. Det vill säga diktatur. Den galna idén framförs på fullt allvar i Svenska Dagbladet av klimatforskaren professor Jörgen Randers.
Liknande tongångar har också framförts av tidigare riksdagsmannen Anders Wijkman ordförande i Romklubben. Båda har Kina som sin förebild vilket är särskilt illa tajmat när den kinesiska ambassadören vill styra vad som får skrivas och tyckas i Sverige.
Det gäller att se upp för det finns ett latent liggande förakt för demokrati och en viss beundran för diktatur. Inte minst bland de högsta skikten akademiker. Vilket bl a kom till uttryck under andra världskriget.
Dessa ytliga diktaturkramare som tror på diktat och snabba beslut berättar aldrig vem som ska utse denna goda diktatur eller hur enväldiga makthavaren ska avsättas.
Jag tycker att vi i Sverige under en tid har prövat en form av diktatur. Först genom Decemberöverenskommelsen och nu Januariöverenskommelsen. Dikterat av en allt mer isolerad partielit förskansad i sina partibunkrar.
Att det är i folket kärnan av demokratin lever visas nu av att allt fler vänder sig emot dessa försök att strunta i valresultaten. Och att all makt enligt vår grundlag ska utgå från folket i allmänna val.
Tvärtemot Randers och Wijkman anser jag att större hänsyn till miljön och hur vi lever och förbrukar kan bara förbättras genom en fördjupad demokrati. Bl a med bindande folkomröstningar som i Schweiz som nog har den bäst fungerande demokratin i hela världen.
Rune Lanestrand

Det här är inte Sverige

15 januari 2020

Det säger Roger Sjöström när han visar vad lägenhetens övervakningskamera filmat vid sprängningen på Östermalm mitt i Stockholm.
Han och dottern Smilla, 16, bor ett stenkast från Gyllenstiernsgatan där en hel trappuppgång blåstes ut, två trappuppgångar fick evakueras och flera bilar på gatan blev mer eller mindre skrot.
Filmen visar hur vardagsrummet fylls som i ett yrväder av sylvassa träflisor när balkongdörren blåser upp av trycket på balkongdörren och rummet fylls med träflisor.
Roger Sjöström säger till Expressen att han ”tyvärr börjar vänja sig” vid sprängningar som pågår runtom i hela landet.
Sjöström gör sig säkert till tolk för väldigt många när han säger att det spelar ingen roll om det händer här eller på Södermalm eller i Linköping. Det måste få ett slut. Det här är inte Sverige.
Han vill nu att politikerna tar i med hårdhandskarna mot det ökade antalet sprängningar. – Det är dags att de vaknar. Det här måste man diskutera och ta tag i på allvar. Något han hittills inte märkt.
I stället skruvar de flesta makthavare upp det militära hotet efter att ha peppat upp sig på Folk och Försvars konferens i Sälen som mer och mer tagits över av militären som numera på ett sorgligt sätt domineras av samma enfaldiga krigsretorik som inom NATO. Och försvarsminister Peter Hultqvist låter som han fått med sig ÖB Micael Bydéns manus upp i talarstolen.
Knappast något om Sveriges roll som alliansfri stat mellan blocken som skulle kunna spela en mer diplomatisk roll än att delta i den aningslösa och allt farligare rustningskarusell.
När jag på 1970-talet representerade ett av riksdagspartierna i Folk och Försvars styrelse diskuterades också frågan om fredsbyggande verksamhet och diplomati och inte som i dag bara upprustning och ökat svenskt deltagande med soldater utomlands i stormakternas ständiga krigföring.
Naturligtvis ska utvecklingen i vårt närområde uppmärksammas. Men var är trovärdigheten när man inte ens i fredstid kan hindra terrorbrott och trygga säkerheten för sina egna medborgare.

Rune Lanestrand


Terrorn slog till på Östermalm i natt

13 januari 2020

Terrorn mot Sverige fortsätter med två sprängningar, i Uppsala och i Stockholm.
Den senare på förnäma Östermalm i området Gärdet inte långt från Tv-huset. En svt-reporter finns bland de som evakuerats i flerfamiljshuset.
Nu heter det, med ett mildare uttryck, explosion i stället för sprängning.Trots att sprängningen hördes kilometervis.
I Agenda i går kväll samlades partisekreterarna för de partier som står bakom den impopulära Januariöverenskommelsen som bara 18 procent av svenska folket tycker är bra. Partiledarna själva vägrade ställa upp.
Varför JÖK är så impopulärt har säkert sin grund i att den bildades bara för att regeringen skulle kunna fortsätta med sin misslyckade politik. Och att miljöpartiet i förhållande till sin storlek har fått så stort inflytande på just invandringspolitiken.
Knappt hade lamporna släckts efter intervjun i tv-huset förrän sprängladdningen detonerade i närheten. Men frågor om den ökade otryggheten och de ständiga sprängattentaten behövde de fyra partisekreterarna inte besväras av.
Programledare Anna Hedenmo tycktes anse frågan om varför de fyra partiledarna Stefan Löfven, Isabella Lövin, Annie Lööf och Nyamko Sabuni inte har setts tillsammans på bild en enda gång sedan de träffade den oheliga Januariöverenskommelsen var viktigast. Det vanliga sätter för public service att förvilla.
Svaret på den frågan är väl enkel. Har de fyra minsta skam i kroppen skäms de över att de bröt med sin främsta vallöften och att Januariöverenskommelsen är politiskt och ekonomiskt fullkomligt misslyckad. Och därför inte vill framträda tillsammans.

Rune Lanestrand


”Sprängningarna ökar i Sverige och kan närmast jämföras med krigszoner”

07 januari 2020

Det nya året har inte startat bra och det är klart att man har tankar, många oroliga tankar över hur det nya året ska bli. T o m i svt:s årskrönika tvingas den hårt politiskt styrda redaktionen erkänna att (citat)”Sprängningarna ökar i Sverige och kan närmast jämföras med krigszoner eller länder med lång historia av terrorism.”
”Mellan januari och november 2019 skedde 99 sprängningar i Sverige jämfört med 39 under samma period föregående år.” (slut citat) Senast i Jakobsberg i natt i ett flerfamiljshus och ”den nationella bombgruppen är på väg” vilket nästan är daglig rutin numera. Det är hemsk om vi vänjer oss. Det får inte ske.
Det är inte lätt att känna någon stor optimism då det
ser ut som om flertalet av de ledande politikerna med statsminister Löfven, Lööf och Lövin i spetsen har gett upp kampen för ett tryggare Sverige. För socialdemokraterna är rösterna i invandrartäta områden dessutom en fråga om överlevnad. Och då krävs det ständigt påfyllnad av nya migranter med hjälp av stödpartierna c, mp, l och v.
Men inte ska vi vara lika uppgivna som politiker som sätter sin egen position och egna förmåner före landets bästa både här och ute i övriga världen. Inte ska vi stillatigande acceptera att våldet får sprida sig ytterligare i vårt land och i världen.
När det nu dyker upp riktigt farligt mörka moln på den internationella arenan mellan USA och Iran måste vi säga ifrån mot krig och våld som lösning på politiska motsättningar i jakten på olja och andra naturresurser.
Vi ska kräva stopp för rustningsvansinnet vars tusentals miljarder i stället skall användas mot svält, sjukdomar och fattigdom i världen.
Det som krävs är ett brett folkligt engagemang, en stark fredsrörelse, med krav på trygghet i vårt eget land och att Sverige inte deltar i stormakternas psykopatiska utspel.
Vi kan till att börja med ta hem de 70 militära rådgivare som Sverige har i Syrien. Sverige som inte ens kan skapa fred i sitt eget land utan vissa områden ”kan jämföras med krigszoner eller med länder med lång historia av terrorism.”

Rune Lanestrand


-Polisen stör inte killarna från Kronogården som har böcker i ryggsäcken

29 december 2019

skriver Jiyan Behrozy på ledarplats i TTELA.
Det har länge varit stora problem med raketskjutningar, bilbränder och milt uttryckt provocerande uppträdande både mot boende i området och mot polisen. Det hela kulminerade när freelancejournalisten Joakim Lamotte en kväll i december försökte göra reportage från Kronogården i Trollhättan.
Ett maskerat gäng gick då fysiskt till angrepp på Lamotte och tog hans kamerautrustning. Det var så brutalt att poliserna knappt klarade skydda Lamotte och föra honom i säkerhet.
Pk-journalister och de flesta gammelmedier gillar inte Lamotte då han skriver och filmar det de ser som sin uppgift att blunda för. Eller sopa under mattan.
Med sin muslimska bakgrund kan man nog säga att Behrozy skriver med extra stor tyngd. Men oavsett bakgrund, önskar jag inför det nya året, att fler ledarskribenter och medier ska beskriva verkligheten lika frimodigt och tankeväckande som Jiyan Behrozy.

Rune Lanestrand

 


Boris Johnson lyfter britterna ur EU-diktaturens boja

13 december 2019

Grattis till Boris Johnson och britterna som nu kan slippa EU-diktaturens boja. Torys stora valseger och Labours katastrofala valnederlag kan vara början till en upplösning av EU:s ständigt växande överstatlighet.
Valresultatet ska ses mot bakgrund av att EU i dag är något helt annat än när Sverige 1994 folkomröstade om medlemskap och 52,3 procent röstade för ett medlemskap och 46,8 procent röstade emot.
Detta skedde efter en hård valrörelse där de partier som var för medlemskap dyrt och heligt lovade att EU inte skulle utvecklas till en överstatlig union.
De enskilda länderna skulle bestämma sin egen utrikes- försvars och säkerhetspolitik och egna valutor. Men EU har utvecklats i helt motsats riktning och Sverige har hela tiden, oavsett regeringar, varit bäst i klassen och underordnat sig Bryssel mer och mer.
En reaktion mot den tilltagande överstatligheten kom vid folkomröstningen om euron och en gemensam valuta 2003.
Omröstningen gav den politiska eliten en chock när Ja-sidan bara fick 42.02 % och Nejsidan 55,91 %. Valdeltagandet var mycket högt, dryga 82 procent.
Valresultatet i England borde vara en väckarklocka inte minst för Stefan Löfven och socialdemokraterna när de ser hur illa det gick för systerpartiet Labour.
Visst ska vi samarbeta i Europa men mellan fria länder och inte toppstyras av  en maktberusad junta i Bryssel som styrs av de globala trusterna och deras tusentals lobbyister som tycks sträva efter en global världsregering utan minsta folkliga förankring.
Det är dags att påbörja Svexit!