Vad formade massmördaren på Utøya

Redan när jag går hem från brevlådan borta i skogsbrynet med Åsne Seierstads ”En av oss” känner jag att det är en tung bok som förlaget Bonnier haft vänligheten skicka mig ett rec exemplar av. Tung, inte bara fysiskt utan också rent psykiskt att läsa.
Seierstad imponerar. Vilken research. Redan när jag kommit till sidan 72 av de 540 förstår jag att det kommer att gå illa för den lille norske gutten Anders Behring Breivik. Ja, redan som barn, innan han blev så stor att han själv kunde ta ansvar för sina handlingar.
Jag är efter knappt hundra sidor, när Anders Breivik går i nian, så gripen av hans öde och de drabbade att jag vill ge en minirecension medan de starka intrycken är dagsfärska av en berättelse som visar avgrunden mellan den dåliga sensationspressens ytliga spyor och seriöst skrivande.
För mig som samhällspolitiskt intresserad tycker jag att boken styrka är att Seierstad sätter in en liten oskyldig parvels utsatthet i hela samhällets utveckling. Hur samhället hårdnar på allvar i mitten av 90-talet. Och att man inte kan skilja mellan det privata och det offentliga. Allt hänger ihop.
Allt som samhället; polis, sociala myndigheter, politiker och föräldrarna gör både i stort och smått blir fel. Spär i stället bara på eländet. Det skyddsnät som ska fungera när familjen inte fungerar och som ska hjälpa och skydda utsatta barn visar sig i det närmaste helt verkningslöst.
”En av oss” om vi tar den till oss på rätt sätt kan förmodligen lära oss bättre undvika att barn som Anders Breivik till slut står helt ensam på skolgården och som vuxen med sitt vapen på Utöja.
Den svenska fisförnäma kultureliten med Aftonbladet i spetsen har den senaste tiden pekat finger åt Norge och menar att samhällsklimatet är mycket bättre i Sverige. Det tycker jag väldigt illa om. Min erfarenhet från det nordiska samarbetet visar att våra länder är mycket lika.
Vi ska inte förhäva oss. Det som hände i Norge kan likaväl hända i Sverige eller något annat nordiskt land om vi inte ser upp med vad som sker med våra samhällen i dag när samhällsklimatet hårdnar och våldet ökar.
Rune Lanestrand
svd

Advertisements

5 kommentarer till Vad formade massmördaren på Utøya

  1. Ett så hårt o kallt samhälle som vi nu lever i, skapar hårdhudade unga människor! Det är en fruktansvärd utveckling och en ond cirkel. Våld o känslokyla verkar premieras överallt i media av alla dess former presenteras detta dagligen. Detta som ”tillfälligheter” skriver om att föräldrar jobbar nästan dygnet runt för att få pengarna att räcka till allt som man ”måste” ha i dagens samhälle. Detta lämnar många gånger barnen utanför med en massa prylar och ensamma med datorn. Och där vet vi ju alla att där finns mycket elände om man inte är erfaren och kan sålla.
    Så många gånger tror jag för att skydda sig från yttervärlden så skapar man ett hårt skal omkring sig om man som barn och ung tvingas växa upp med känslokalla oempatiska vuxna runt sig. Upplevde lite av detta under min egen uppväxt o skoltid. Men märk väl det var i en annan tid för över femtio år sedan. Idag är det mycket värre och jag är glad att jag inte är ung i dagens samhälle.
    Det gör mig dock mycket ont om de barn som har det svårt nuförtiden.

  2. Rune Lanestrand skriver:

    Just nu läser jag om när Breivik blev upptagen i Frimurarna. Han hade säkert nytta av sitt namn Behring som var känt genom hans frånvarande far Jens Behring som var toppdiplomat. Till ceremonin hörde bl a att han en stund fick sitta ensam i ett kalt rum med en dödsskalle och korslagda ben på ett bord enligt Seierstad.. Hans inval i Oslos mest förnäma orden kom efter att han blivit ratad som kandidat på Framstegspartiets valsedel till Oslo kommunfullmäktige och även lämnat partiet. Ja man kan verkligen undra vad detta är för ett märkligt sällskap.

  3. Anne Ringborg skriver:

    Tack för att du finns Rune . . så väl vi behöver dig, ditt engagemang, din djupt sunda insikt och goda vilja och styrka

  4. tillfalligheter skriver:

    Det hände ju i Finland också, fast pojken var i skolåldern. Jag minns att Expressen publicerade ett brev han skrivit. Jag förstod hans desperation. Jag tror att det är barn som övergivits tidigt av sina föräldrar främst.Samhället kan inte ersätta mamma och pappa förrän barnen är vuxna och självständiga, tror jag. Samhället måste bidraga till att föräldrar få fostra sina barn i stället för streta med arbete 40 timmar i veckan. En ny tid: Allan Savory. Lyssnade på hans föredrag live igår. Holistic Grazing löser alla problem!
    Googla!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: