Arlajätten får kritik i Danmark

Arla är ett exempel på jättar som missbrukar sin position till att tränga undan konkurrenterna. Det anser danska närings- och tillväxtministern Annette Vilhelmsen.
– När vi får större och större enheter är det ju dessa som bestämmer priser och kvalitet på produkterna. Det är enligt min uppfattning problematiskt, säger hon i en intervju i tidningen Børsen.
Annette Vilhelmsen, som representerar Socialistisk Folkeparti, nämner Arla som ett exempel på maktfullkomliga marknadsledare vars agerande riskerar att skada samhället.
Men de fega svenska ministrarna vågar inte säga ifrån. Arla får i stället fullt stöd för sina globala satsning och storskalighet av näringsminister Annie Lööf och jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Samtidigt som Arla utnyttjar sitt växande monopol till att pressa ned priset till mjölkbönderna så hårt att allt fler slutar och vi tvingas importera mjölk.
Rune Lanestrand

Annonser

17 Responses to Arlajätten får kritik i Danmark

  1. Anders Rydén skriver:

    Angående ARLA och jordbrukare hittade denna lista på vika som får mest i EU-stöd i sverige.
    ARLA Foods AB har totalt fått €146,541,458 i EU stöd via Sverige
    farmsubsidy.org/SE/
    Som god tvåa är danisco med €139,536,850 via Sverige

  2. Rune Lanestrand skriver:

    Örjan,det är väldigt få mjölkgårdar kvar i Gästrikland och Hälsingland. Men det var som du skriver troligen mejerier han menade.

  3. Allan skriver:

    Jag vill börja med att hålla med Småbrukartanten i dina som vanligt vettiga åsikter.
    I vår värld finns inga mastodontföreningar typ Arla. Brukar säga att beträffande föreningsrörelsen borde man börja om från början med småskalighet även där.
    Nu hör man, inte minst från Amerika att ”big is beautiful” och betr. företagsstorlek ”get big or get out”
    Varför inte då lancera slagordet Small is beautiful. För det är ju så det är.

  4. smabrukartanten skriver:

    Den viktigaste näringen är ju faktiskt jordbruket! Utan mat kan vi inte leva särskilt länge. Men nu är ju den största delen av befolkningen långt borta från vad maten kommer ifrån. Många av de mest urbaniserade storstadborna tror nog att det kommer att vara välförsett på hyllorna i livsmedelsbutiken även om ingen odlar jorden längre! De har tappat kopplingen mellen jord o bord. Verkar även som de högsta hönsen inom politiken är på samma linje. Men vi kan ju inte hålla på och förlita oss på vad jordbrukare i andra världsdelar kan producera. Särskilt inte den dag när oljan sinar eller när vi inte kan hålla på o bränna fossila bränslen på grund av klimatförändringarna. Senaste varningen är ju på 4 graders höjning av temperaturen. Vi har förutsättningar att vara i stort sett självförsörjande på baslivsmedel här i landet även med minskad oljeförbrukning. Jordbruket måste decentraliseras o delas i mindre hanterbara enheter. Storskaligheten fungerar inte utan billig diesel.Maten måste produceras i närheten av de som skall äta den. Det kommer att behövas många fler händer för att vi ska få vårt dagliga bröd i framtiden. Jag kan inte se något negativt med detta att många får en meningsfull sysselsättning och att arbeta tillsammans för något som alla får del av kan då inte jag se som något negativt. Även en annan modell av Arla än den som håller på att förtära sig själv så som sker nu!

    • Anders Rydén skriver:

      Arla har snart inga att suga ut längre, jag tror faktiskt att Inga, eller ytterst få, multinationella jordbruksbolag i världen har det.
      Vad skall de göra då? Odla själva?
      Angående politiker, då kan jag nämna att när min granne skulle få mjölkmedaljen tackade förra talmannen Birgitta Dahl bönderna för att de höll landskapet öppet så att utabetade stadsbor hade möjlighet att vistas i en vacker miljö på sin semester.

  5. Allan skriver:

    Kan i detta sammanhang inte undgå att tänka på tidningen Åter som fyller en viktig funktion. Där kan man läsa såväl om solceller som reportage om människor som flyttat ut på landet för ett miljövänligare liv. De goda exemplen lyfs alltså fram.
    Det är faktiskt så att man längtar efter varje nytt nummer av tidskriften.

  6. Rune Lanestrand skriver:

    Ja Andes, du har rätt. Det finns helt andra förutsättningar att göra livet mer drägligt för småbönder och självförsörjare än under Per Albintorpepoken på 20-30-talet. Du nämner gengas. Även små vindkraftverk och solceller kan ersätta oljan. Jag hoppas också på en fredlig omställning i ordnade former.
    Gunnar Lindstedt har i boken Svart Jord skissat övergången från industrisamhälle och det oljedrogade industrijordbruket till ett framtida småbrukarsamhälle. Han menar att om Putin satsat på småbruk i Ryssland, i stället för att sälja ut Ukrainas bördiga svarta jord till landgrabbing, hade ryssarna snart varit lika självförsörjande, som man var före revolutionen och bildandet av kolchoser.
    Den svåraste omställningen, enligt Lindstedt, blir i de stora städerna när oljan blir så dyr att fastighetsägarna bara överger mastodonthyreshusen.

    • Anders Rydén skriver:

      När jag läste det sista stycket fick jag en bild i mitt huvud på en lattedrickande miljöpartist från söööderr som försöker mjölka en ko.

      • Rune Lanestrand skriver:

        Dagens akademiker inom mp är nog inte de första som flyttar ut. Jag tror mer på det arbetande folket som frigörs inom industrin. Personer inte är så långt från sitt ursprung och är vana vid mer praktiskt arbete och tänkande.

  7. Allan skriver:

    Härligt Rune att vi har samma tankar.
    Jag ser också en uppdelning av de stora sammanslagna jord och skogsbruken i små fina enheter gärna hästdrivna och naturligtvis utan gifter av något slag. Det kommer var så säker.

  8. Rune Lanestrand skriver:

    Som redaktör för Småbrukaren har jag bevakat många möten med lantbrukskooperationen. Mitt intryck är att det är de överbetalda direktörerna som styr tillsammans med handplockade ledamöter i styrelse och representantskap. Förmodligen belönas dessa ledamöter för sin flathet och sitter dessutom mer eller mindre på livstid.
    Så till att börja med måste kvasten gå i styrelse och representantskap för att sedan tillsätta ny ledning som lyssnar på bönderna och inte, som i fallet med Arla, tycker det är spännande att investera i andra länder som finansieras med otroligt dålig betalning till de svenska mjölkbönderna

  9. Allan skriver:

    Tyvärr vågar inte heller bönderna säga ifrån. Som bekant blev det ingen majoritet för mjölkblockad. Motivet var tydligen att man kunde skada sin egen förening. En förening som använder producentpriset som en slaskpost om det skulle bli något över!
    Kan inte sluta att förundras över hur lite landsbygdens folk beaktar demokratins spelregler. För att få inflytande politiskt måste man 1: hålla ihop och 2: vara många.
    Nu lär ju statsministern ha talat klarspråk att lantbruket sysselsatte så liten del av befolkningen att den inte kunde räkna med särskilda satsningar.
    Ändå hörde jag senast i går om en mjölkbonde som skall sluta. Tro inte att det blir någon TT som det stod förr på sålda auktionsföremål.
    Nej det är naturligtvis en markhungrig granne med redan stort markinnehav som skall ”växa” ytterligare.
    Kommentarer?

    • Rune Lanestrand skriver:

      Fick i går besök av en äldre lantbrukare, från Norrland. Han hade varit med i Småbrukarna men hade tröttnat på Åke Karlssons fjäskande med jordbruksminister Eskil Erlandsson. Och vill nu berätta hur det står till norröver.
      Han berättade att det situationen med nedlagda mjölkgårdar följer samma trend som övriga landet. Så du har helt rätt Allan.

      • Örjan Wedin skriver:

        Jag har tittat på Gefleortens hemsida. På en karta är deras leverantörer utmärkta. Det finns minst 27. Inte så många men fler än en. Dessutom vill jag minnas att tre gick över till Arla i våras. Jag känner även leverantörer i Hälsingland. Möjligen menade din sagesman mejerier.

  10. Anders Rydén skriver:

    Läste i jordbruksaktuellt för ett tag sedan att nu det finns bara 4992 mjölkbönder kvar i landet.
    Jag tror att det ligger mycket i vad Gunnar Rundgren skrev på sin blogg för ett tag sedan.
    Att vi borde oroa oss mer för brist på människor som vill bruka jorden än om jorden räcker till.’

    • Rune Lanestrand skriver:

      Jag tror att i spåren av industriepokens kolapps tvingas folk tillbaka till jorden när staten inte längre har råd med bidrag utan motprestation. I Grekland återvänder nu de som har kvar sina små gårdar för att överleva. Jag ser framför mig en uppdelning av de stora sammanlagna jordbruken som förbrukar mycket mer energi än de producerar i form av mat. De är dödsdömda när oljepriset stiger eller oljan sinar. Ekologikst jordbruk, hästar och muskelkraft kommer att avlösa det med olja, växtgifter och kemikalier drogade industrijordbruket.

      • Anders Rydén skriver:

        Jo, det blir nog så, fast kanske inte riktigt.
        Gengas, internet och 3d skrivare är saker som kommer att finnas.
        Likaså vi har permakultur samt människor som Joel Salatin och Allan Savory, det är mest en fråga om att börja praktisera våra förvärvda kunskaper.
        Hoppas bara att omställningen sker hyfsat smärtfritt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: