Hur dum får en riksdagsman vara?

23 januari 2014

När jag läser vad centerpartiets första namn i jordbruksutskottet Staffan Danielsson skriver om GMO frågar jag mig; får en riksdagsman vara hur begränsad som helst?
Ständigt nya uppgifter om oöverskådliga risker för växter, djur och människor med GMO tycks helt ha gått förbi Danielsson. Här ett smakprov: ”Om växtförädling med hjälp av genteknik får fram växtsorter som tål torka eller kallt klimat mycket bättre än idag, eller kan fixera sitt eget kväve eller kan ge skördar i flera år, eller innehåller mer vitaminer typ, ska detta alltså aldrig få ske..? Naturligtvis ska gentekniken i växtförädling, om den får användas, ske under sträng kontroll, patentfrågan behöver noga analyseras osv.
LRF överväger att acceptera importfoder från växter som förädlats med genteknik (”GMO-soja”). Inte för ekojordbruket men för det dominerande vanliga jordbruket, som ju tappar mot importmaten. Jag tror att de gör rätt”.
GMO, Staffan Danielsson, är redan utom all kontroll i stora delar av världen. Tåla kyla skriver han också. Jo tack de första GMO-försöken som Lantmännen var inblandade i var att ta fram en potatis som skulle tåla frost med en gen från en ishavsflundra. Det resulterade i världens fiasko. Potatisen luktade fisk och ruttnade strax efter skörd.
Om den inbyggda giftgenen som håller på att utrota bina skriver inte Danielsson. Inget om resistenta ogräs och sjuka försöksdjur eller utblottade bönder i fattiga länder som inte har råd att köpa Monsantos GMO-patenterat utsäde.
Staffan Danielsson inser inte att Sverige fortfarande har en fantastisk chans att skapa en nisch med GMO-fria grödor och livsmedel som i framtiden blir oerhört efterfrågat. Och som på lite sikt kan ge mycket större inkomst för bonden än att satsa på GMO-grödor.
Vem som ska pollinera när bina har förgiftats av den inbyggda insektsgiftet i GMO-grödorna tycks inte oroa Staffan Danielsson. Ursäkta frågan. Men hur dum får en riksdagsman vara?
Upprop: http://www.avaaz.org/en/petition/For_ett_GMOfritt_Sverige_Stoppa_GMO_i_jordbruket_och_i_livsmedel/?cxOlbab


Rik jävig centerminister gynnar sina aktier?

03 augusti 2013

Eskil Erlandsson (c) är, vid sidan av Carl Bildt, med sina 6 miljoner i aktier och värdepapper en av regeringen främsta börshajar. Vilket innebär jäv på flera områden. Men för eliten gäller tydligen inte vanliga regler.
Jag förstår nu bättre varför gruvbrytning, stordrift inom jordbruk med fler mjölkrobotar och statligt stöd till vegetabiliska oljor favoriseras av regeringen.
En undersökning visar nämligen att Eskil Erlandsson bl a har aktier i Boliden, (mineraler) Alfa Laval (mjölkrobotar, stallutrustning) och Aarhus Karlshamn som tillverkar drivmedel, djurfoder och livsmedel.
Tänk att mitt f d parti som gick i spetsen för kärnkraftmotståndet, partiet för småfolket på landsbygden, tillsätter en mångmiljonär som landsbygds- och jordbruksminister. Men det är väl Stureplanscentern som numera även bestämmer vilka ministrar centern ska tillsätta.
Jag har sedan länge lika lite förtroende för Eskil Erlandsson som för centerns övriga dödgrävare med Annie Lööf och hennes kelgrisar Alexander Bard och Fredrik Federley i spetsen.
Rune Lanestrand
svd


Annie Lööf hycklade när hon

10 januari 2013

under galgen tog avstånd från centrala delar i det framlagda förslaget till idéprogram. Hennes kritik är inte trovärdig då hon själv handplockat de personer som skrivit programmet och som kommer att gynna Sverigedemokraterna.
Det framkommer allt fler märkliga omständigheter om hur programförslaget kommit till. Hon kan knappast varit ovetande att en av de första som kallades in av programgruppen att medverka var f folkpartisten Alexander Bard som i sin tur tog hjälp av författarkollegan Jan Söderqvist. De två första som börjar jobba med Centerpartiets program är alltså liberaler och icke-centerpartister.
Alexander Bard går sedan med i centerpartiet och startar tillsammans med Fredrik Federley nätverket Cybercentern där man samlar en massa politiska tokar som tydligen blir referensgrupp och triggar igång programgruppen till galenskaper som Fri invandring, månggifte, slopad arvsrätt och slopat skoltvång etc.
I en intervju i Dagens Opinion i mars 2012 får Per Ankersjö frågan om vad detta ger för signaler: (citat) – Först vill jag poängtera att Alexander Bard bara har skrivit en text och att det inte är han som skriver partiprogrammet. Vi kommer att ta in många andra opinionsbildare som statsvetare och nationalekonomer.
-Vi vill att så många som möjligt ska vara med och prata om vår process och vad Centerpartiet ska bli i framtiden och tycker det är väldigt roligt att han och flera har skrivit artiklar, säger Per Ankersjö, som är projektledare för Framtidsbygget, som är namnet på Centerpartiets utveckling av ett nytt idéprogram.
Nästa två skribenter är också män, men väl centerpartister, pr-konsulten Henrik Sjöholm och den tidigare socialdemokraten Hans Dahlgren. Men av de namn vi har spånat på är väldigt få centerpartister säger Ankersjö.
Varför vill ni inte att centerpartister ska bidra till idéarbetet?
– Vi har fått ett direktiv om att vi ska vara Sveriges mest öppna parti, även när vi skapar vårt nya partiprogram. Pratar man bara med de egna blir det inte så mycket nya idéer. Vi måste vara öppna för människor som har andra åsikter som vi kan lyssna till.
(slut citat ur Dagens Opinion)
Det är partistyrelsen och Annie Lööf som har skrivit direktiven och Lööf har varit väl medveten om att programgruppen skulle ta hjälp av hennes favoriter inom Stureplanscentyern och andra vulgärliberlarer. Det var själva kärnan i direktiven.
Just nu hörde jag på nyheterna hur Annie Lööf beslogs med lögn när hon förnekade att hon aldrig varit för månnggifte vilket hon sagt i radio Jönköping 2006.
Som jag ser det har Annie Lööf förbrukat den gnutta förtroende som fanns kvar för henne som centerledare.
Läs gärna också när Fredrik Federley städade ut luder ur sin garderob.
Rune Lanestrand
sr ab svd svd svd svd dn sr Bohusl svd sr gp gp sr gp gp dn svd dn dn sr svd dn sr svd gp svd dn dn sr


Centern gynnar SD

28 december 2012

Fri invandring, månggifte och mera makt till EU föreslås i centerns nya partiprogram. Med sådan krav från centern är det inte märkligt att SD växer sig allt starkare. Med sådana förslag från ett av regeringspartierna behöver Jimmie Åkesson bara sitta still i båten och håva in rösterna.
Ordförande i programkommittén Per Ankersjö är vid sidan av Fredrik Federley en av Stureplanscenterns förgrundsfigurer. Tveksamt om dessa båda herremän har alla politiska hästar hemma? Jag kan i varje fall bara konstatera att mitt gamla parti har övergett landsbygden för att fiska röster bland stekarna på Stureplans nattklubbar. Tydligen uppbackat av olyckan Annie Lööf.
Centerpartiets har historiskt sett stått för en solidarisk stabil gemensam sektor som skulle garantera rättvisa och utjämning mellan fattiga och rika. Nu föreslås närmast ett avskffande av staten med samma procent skatt för en undersköterska som för miljonärer. Här på landet har centerpartiet inget längre mycket att hämta. Bland mina grannar i Sjöroten där de flesta röstade centern för några år sedan är centern inte längre något alternativ.
Det tokiga programförslaget vill också avskaffa skolplikten och minska demokratin genom att ge mer makt till byråkraterna i EU.
Praktiskt taget alla kamrater från CUF-tiden som jag har kontakt med har lämnat partiet och sörjer inte när centern förmodligen ramlar ur riksdagen i kommande val.Däremot sörjer man över det politiska förfallet inom centerpartiet.
Läs även hur det gick till när media valde Annie Lööf.
Rune Lanestrand
svd sr gp ab sr sr svd svd sr ab svd


Annie Lööf sänker centern

06 juli 2012

Glädjande nyhet. Centerpartiet och Annie Lööf är nu på väg ut ur riksdagen. Trots detta log Annie Lööf som vanligt i svt:s i morse. Nu har jag nog äntligen förstått varför hon ler. Det är förstås när hon tänker på sin höga ingångslön på 152 000 kronor i månaden.
För att vända opinionen sa Lööf att hon ska blir mer personlig för det är hennes signum. Är det inte tvärtom så att hennes iskalla ständiga leende, som Timbrokonsulterna lärt henne, skrämmer bort väljarna.
Det nu lagda förslaget att homosexuella män ska få vara blodgivare blir väl ytterligare ett självmål som sänker hennes populäritet. Förslaget är inte överraskande med tanke på att hennes fans främst finns i den vulgärliberala Stureplanscentern med Fredrik Federley som den store centeridéologen.
Undrar om det kanske också är Annie Lööfs drag av barnsligt storhetsvansinne som mest skrämmer väljarna. T ex när hon nu ser sig själv som Alliansens räddare samtidigt som centerpartiet under hennes ledning riskerar ramla ur riksdagen.
Att det håglösa alliansgänget skulle fräschas upp med ett bad hemma hos Annie Lööf är dömt att misslyckas tror jag. Att försöka plagiera succén, med tunnan i Västerbotten, är tecken på dumhet och att hon har dåliga rådgivare.
Rune Lanestrand
svd gp dn svd gp sr svd sr dn svd svd


Miljöpartiet sviker landsbygden och satsar på storstäderna

21 maj 2012

Sedan centern övergett landsbygdens folk var det många som satte sitt hopp till Miljöpartiet. I samband med partiets bildande och under de första åren fick också småbruk och landsbygd en framträdande roll i både partiprogram och i den praktiska politiken. Bl a hade partiet krav på ett grundavdrag som skulle hjälpa låginkomsttagarna på landsbygden att överleva. Något som också centern varit inne på.
Jag minns att när vi bröt med LRF och startade Småbrukare i Väst i mitten av 80-talet bestod styrelsen av besvikna f d centerpartister som sympatiserade med Miljöpartiet. Många ställde också upp och bildade avdelningar och grupper runt om i landet. Det var dessa pionjärer som i dag känner sig oerhört besvikna och i stort sett känner sig partipolitiskt hemlösa då varken miljöpartiet eller centern som de tidigare tillhört längre bryr sig om hur det går för landsbygden.
Riksdagens övriga partier bryr sig inte heller om landsbygden och har egentligen aldrig gjort det. Miljöpartiets tidigare medlemmar och sympatisörer på landsbygden ser i dag både centern och miljöpartiet som riktiga svikare. Och det gäller inte bara nonchalansen gentemot landsbygden utan lika mycket centerns svek i kärnkraftsfrågan och miljöpartiets svala engagemang mot kärnkraften. Bland småfolket på landsbygden är motståndet mot kärnkraften nära nog hundraprocentigt.
Björn Gillberg gjorde mig uppmärksammad på ett seminarium om Den Gröna rörelsen och miljöpartiet som hölls på Engelbergs herrgård i Västmanland i fjol höst. Arrangör var brukets ägare Antonia Ax:son Johnson som samlar eliten från olika delar av samhället till små seminarier med inbjudna deltagare. Moderator var den allestädes närvarande Lotta Gröning.
Björn Gillberg talade om betongpartiet (s) som inte ville lyssna och som på så sätt banade väg för miljöpartiet. Märkligt att så lite har skrivits om detta ytterst intressanta seminarium. Där deltog Per Gahrton, Birger Schlaug, Carl Schlyter, Lotta Hedström, Stefan Edman, Lennart Daleus m fl. Allt finns inspelat. Nuvarande språkröret Åsa Romson satt och såg riktigt sur ut när Birger Schlaug höll sin välformulerade och välförtjänta straffpredikan över miljöpartiet. – Vem minns någon fråga som miljöpartiet drev i 2010 års valrörelse undrade Schlaug? (som enligt egen uppgift gick med i CUF när jag som politisk ledare för CUF i Stockholm angrep socialdemokraterna från vänster). Nej det talades bara om att vinna valet och inte säga något som kunde skrämma bort väljare från socialdemokraterna, sa Schlaug som är partiets främste ideolog.

Lotta Hedströms analys av det Nya miljöpartiet var inte mindre kritiskt. Glasklart slog hon fast att ”Miljöpartiets grundare på tidigt åttiotal tillhörde gröna vågen och var naturälskare, fågelskådare, fältbiologer, småbrukare. Sällan renodlade akademiker. Praktiker men inte mötesrävar. Självhushållare som älskade soluppgångar, daggvått gräs, egna nykokta rödbetor och sin egen lilla vindsnurra. Kluriga, mångsysslande, brokiga men inte street-smarta. Den typen av medlemmar är nästan borta nu.
Den historiska missen att inte få ihop klimatarbetet med ett värnande av landsbygden är den enskilda fråga som präglat Miljöpartiets opinionsutvecklingsprofil mest. Vi lyckades under tio års tid aldrig nå ut till medlemmar, väljare och den hälft som inte bor i kollektivtrafiktäta samhällen med budskapet att vi inte ville avskaffa bilen, utan bara skaffa fram bättre bränslen. Många av de unga och urbana som var och är tongivande i partiet tycker emellertid inte ens så, och fattade aldrig hur stor frågan var utan för deras synfält.”

Miljöpartiet inför framtiden strategier och visioner var rubriken på Åsa Romsons anförande. Björn Gillberg frågade henne vad miljöpartiet har för program för landsbygden. Det framkom tydligt att miljöpartiet nu är ett urbant parti och satsar på väljarna i storstäderna. Den ärrade miljökämpen Björn Gillberg är mycket hård i sin kritik av Åsa Romson. – Hela hennes anförande var fyllt av plattityder och politiska floskler säger Gillberg. Hon verkade helt oförstående inför småbrukarna och landsbygdens problem.
Det hoppfulla är att det inom miljöpartiet fortfarande finns så etablerade kritiker mot partiets idéologiska förfall. Detta saknas helt inom centerpartiet.
Rune Lanestrand
sr dn svd dn svd ab svd


Media utsåg ny centerledare

26 augusti 2011

Långt innan de glesnande leden av medlemmar i centerpartiet fick tillfälle att inom organisationen diskutera efterträdare till Maud Olofsson hade de stora medierna inte bara tagit fram tre kandidater utan också utsett Annie Lööf-Johansson till ny partiledare.
Varför är då Annie Lööf så populär bland de politiska reportrarna. Jo, Annie Lööf passar som handen i handsken på huvudstadens trendsättande innegäng av välbetalda politiska reportrar, politiska PR-byråer och kommentatorer.
Det är en mäktig skara som lever i symbios med de främsta makthavarna inom storföretag och toppolitiker. De både går deras ärenden och samtidigt håller efter alla som vågar ha lite egna idéer.
Ett annat bra exempel på vakthållningen är den tidigare nedsättande behandlingen av Miljöpartiet som upphörde när Wetterstrand och Eriksson ändrade sin inställning till EU, och partiet urvattnat sitt miljöengagemang. Då togs de till bröstet av de politiska kommentatorerna. Triumferande basunerade de stora tidningsdrakarna, radio och tv ut budskapet att Miljöpartiet har blivit ett ”riktigt Parti”
Annie Lööf har helt anpassat sitt budskap till trendsättarna; hon är positiv till utbyggd kärnkraft, Natomedlemsskap och svarade på svt:s utfrågning före valet att hon röstat ja till EMU men ändrat uppfattning och är nu emot EMU.
Lööf gillar svenska soldater i Afghanistan och JAS-plan i Libyen. Skolad i Sveriges mäktigaste propagandamaskin, Timbro förnekar Lööf centerns ursprung som småfolkets parti på landsbygden.
Hennes mediaanpassade politik är omåttligt populär bland de politiska kannstöparna i huvudstaden och vars politiska horisont sällan sträcker sig utanför tullarna.
Idéologiskt tillhör Lööf Stureplanscentern som strävar efter att ligga till höger om moderaterna. En fraktion som är lika politiskt slafsigt som populär bland de politiska trendsättarna i tv,radio och de stora rikstidningarna.
I själva verket har de flesta politiska kommentatorerna och reportrarna en bestämd politisk uppfattning som de kan torgföra utan att bli bemötta på sin upphöjda tron.
De identifierar sig med överheten och är inte längre tredje statsmakten. Ibland slinter tungan när de politiska kommentatorerna använder uttrycket ”Vi” utan att ens referera till en makthavare. De är själva makten. De borde utses i allmänna val eller i anges med partibeteckning.
Ett paradexempel på medias makt. Den 16 augusti 2011 samlades centerns medlemmar i göteborgsregionen för att fråga ut de tre c-kandidaterna, Anna-Karin Hatt, Annie Lööf, och Anders W Jonsson. Den senare har försökt komma in på banan genom att angripa KD:s familjepolitik. Något som osvikligt ger god publicitet. KD och Sverigedemokraterna är innegängets käraste hatobjekt.
Utfrågningen i Göteborg leddes av den mångårige politiske journalisten Willy Silberstein medan medlemmarna inte fick ställa frågor direkt till kandidaterna utan frågorna skulle gå genom Silberstein.
Inte ett kritiskt ord om att dessa tre kandidater, som media utvalt, är högst delaktiga i centerpartiets kräftgång och på väg att ramla ur riksdagen.
Sluta se de politiska journalisterna som objektiva bedömare. Nej betrakta dem som vilken politiker som helst. Jag vet, för jag har själv bred erfarenhet både som politiker och politisk redaktör.
Som mångårig f d centerpartist skulle jag önska att partistämman i september lanserar en egen kandidat som inte
har varit delaktig i Maud Olofssons självmordspolitik och som inte röstas fram bara för att de behagar medierna.
Willy Silberstein har varit seniorkonsult på den moderata PR-byrån Kreab som är inriktad på strategisk kommunikation. Kreab grundades 1970 som Kreativ Information AB i Stockholm av Jan-Erik Ander, Peje Emilsson och Peder Olin, alla med bakgrund inom Moderaterna.
Partiledningen lämnar inget år slumpen. Ingen kritik mot partiledningen släpps fram. Detta garanterar Willy Silberstein som leder och styr centerpartisternas stormöten i Göteborg, Trångsviken, Malmö och Stockholm. Med denna moderate seniorkonsult väntas inget nytt komma fram från dessa styrda och väl regisserade hallelujamöten.
På morgonen efter mötet i Trångsviken sitter Willy Silbersteins syster Margit Silberstein i svt:s morronsoffa och slår fast att Anne Lööf kommer att väljas på centerstämman i Åre.
Centerns 552 ombud kan gott bespara sig resan till Åre. Annie Lööf är redan vald av medierna. Samma medier som prisat centern för en öppen och demokratisk nomineringsprocess.
Rune Lanestrand
svd sr svt svd sr dn dn gp gp dn svd svt svt svt sr dn svd dn svd svt svt expr expr svd dn svt dn svd <a ab href=”http://www.dn.se/nyheter/politik/fyra-partier-under-riksdagssparren”>dn svd svt


Maud Olofsson avgår – äntligen

17 juni 2011

För oss som var med på centerpartiets storhetstid, med 25 procent av väljarna, har Maud Olofsson framstått som en stor politisk svikare. En som inte bara sålt ut det hedervärda och respekterade motståndet mot kärnkraften utan också småfolkpartiets alla sociala värderingar.
Partiet förlorade därmed sin själ, sin identitet, sitt existensberättigande när det blev ett hållningslöst liberalt parti som försökte köra om moderaterna på höger sida.
Politiskt ytlig och flamsig och utan minsta känsla för sina kärntrupper och folket på landsbygden har Maud Olofsson, egotrippat, sakta men säkert malt ner partiet allt närmare 4-procentstrecket. Få torde sörja hennes reträtt när även de som backat upp henne drar bort sitt stöd.
När Maud Olofsson svek alla partikamrater som i decennier använt stora delar av sin fritid för att informera och bilda opinion mot den ytterst riskabla kärnkraften startade detta en bitterhet och ilska som partiledning och kärnkraftsförespråkarna inom Alliansen inte kan föreställa sig. Den klyftan kan ingen av de som varit med om detta monumentala svek överbrygga.
Bland efterträdare nämns bl a Stureplanscenterns favoriter Andreas Carlgren och Timbroskolade Annie Johansson. De torde inte öka centern väljarbas. I synnerhet inte på landsbygden.
Det verklig bottennapppet till efterträdare som nämns är landsbygdsminister Eskil Erlandsson som gjort sig mest känd som expert på sex med djur. Se bildsekvens från riksdagens egen kamera.
De nämnda kandidaterna inom centerpartiet visar att krisen inom partiet inte är avhjälpt genom att Maud Olofsson nu äntligen lämnar det parti som hon skadat så oerhört mycket.
Och nu ytterligare ett dårpippiförslag från det sjunkande centerskeppet; Chinatowns. Gissa om mina grannar i sjöroten, många f d centerpartister, tänder på detta?
Rune Lanestrand
svt
dn svt svd svtexpr gp svd dn svt svd svt gp gp gp dn dn dn dn svt svt svt
dn
expr expr gp expr svd svt expr


Alliansen och mp ger Sverigedemokraterna draghjälp

03 mars 2011

Den överraskande politiska alliansen mellan de borgerliga partierna och miljöpartiet med gemensamt migrationsprogram får troligen inte den effekt de önskar sig. Nämligen att ”stänga dörren för Sverigedemokraterna.”
Jag tror i stället att överenskommelsen kommer att inte bara garantera SD:s nuvarande mandat utan ännu fler mandat i nästa riksdagsval.
Så länge arbetslösheten är så hög, inte minst bland invandrarna, och det är så stor social oro i de invandrartäta bostadsområdena är det svårt att i de breda folklagren få acceptans för ökad arbetskrafts- och anhörighetsinvandring.
Rune Lanestrand
dn svd dn svt svd gp svt svd svd svt gp dn svd svt


Jordbruksminister Eskil Erlandsson sviker svenska bönder och konsumenter

16 februari 2011

Produktionen vid drygt 1 000 höns-, gris- och kalkongårdar i Tyskland har stoppats sedan myndigheterna hittat miljögiftet dioxin i djurfoder. Det cancerframkallande giftet har också uppmätts i kött, ägg och kyckling. Stora mängder har destruerats.
För att höja proteinhalten har fettsyror från biodieseltillverkaren Petrec AB blandats in i fodret. Med andra ord spillolja. Man tror inte det är sant. Eller hur?
Många länder i EU och även stora köparländer som Kina och Sydkorea har stoppat import av kött från Tyskland då man inte litar på att det inte finns dioxin i foder även hos andra fodertillverkare. Detta har lett till att Tyskland tvingas sänka priserna och dumpar priset på köttexporten. Vilket håller på att i tysthet slå ut den svenska fläskproduktionen.
Knappast något om detta i medierna. Borde få minst lika stort utrymme som dvärgbandmasken som får kungadödsrubriker. Trots det stora utrymmer undviker gammelmedierna sorgfälligt att ens antyda att vargen i många länder anses som den främsta spridaren av dvärgbandmask.
De flesta länder slår vakt om sitt jordbruk och med hänsyn till folkhälsan stoppar import av fläskkött, kyckling och ägg från Tyskland. Men inte Sverige. Alliansregeringen med jordbruksminister Eskíl Erlandsson i spetsen har inte stoppat importen av det billiga köttet som kan innehålla dioxin.
Detta har medfört en orimlig prispress som nu håller på att slå ut stora delar av de svenska grisproducenterna. 3 grisgårdar läggs ned varje dag. Och fler än 100 av Sveriges 1200 grisgårdar har lagts ner sedan årsskiftet. Priset till bonden ligger på mellan 10 –11 kronor vilket innebär att varje gris går med förlust då det kostar 300-400 kronor mer att föda upp ett djur. Obs hur lite som går till bonden jämfört med priset i affären.
Marknaden får avgöra säger centerminister Eskil Erlandsson som samtidigt kritiserar de EU-länder som stoppar det prisdumpade köttet från Tyskland. Men marknaden är satt ur spel vilket Erlandsson tydligen inte begriper.
Erlandsson hänvisar till EU:s gemensamma jordbrukspolitik utan att låtsas om att den med vidöppna gränser har öppnat för att t ex dvärgbandmasken lättare kan spridas. Den värdefulla svenska Epizotilagen som krävde karens för djur och ständig provtagning för salmonella i importkött har som bekant satts ur spel och ses med gillande av Erlandsson som anser att den fria marknaden är viktigare.
När regeringen sviker är det bara konsumenterna som kan rädda inhemsk fläskproduktion. Köp svenskt kött om du i framtiden vill ha svensk skinka, fläskkotlett och fläskfilé på middagsbordet.
Eskil Erlandsson fagra tal om Matlandet Sverige är bara en kuliss som ska dölja den landsbygds- och jordbruksfientliga politik som Alliansregeringen i verkligheten står för.
Rune Lanestrand
dn dn dn gp svd dn


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 295 andra följare